DX-ing

Det finns många anledningar till att lyssna på program från radiostationer runt om i världen. Bara det faktum att många länder sänder på kortvåg till lyssnare i utlandet gör att du har ett enormt utbud av program att välja och vraka bland.

Oberoende av inhemska medier

Som DX-are blir du oberoende av de egna, inhemska medierna. På radions kortvågsband får du ständig tillgång till det globala utbudet av nyheter. Ja, även renodlad propaganda. Häng med i fjärran händelser. Nyheter från länder som Ecuador och Benin hittar du sällan i våra vanliga medier. På kortvåg kan du själv lyssna på nyheter från länder där du kanske har släkt och vänner.

Träna dina kunskaper i främmande språk

Studerar du spanska, ryska eller swahili? Då borde du också lyssna på kortvåg. Här finns varje timme chansen att träna upp ditt språköra på alla världens språk.

Teknik, experiment och antenner

Gillar du teknik öppnar sig ett spännande område. Du kan bygga din egen mottagare, testa olika antenner och experimentera med trådlös överföring av data.

Utmaning för alla samlare

Många DX-are samlar på kort, vimplar och dekaler från så många radiostationer och länder som möjligt. Många radiostationer skickar QSL-kort som bevis på att du hört deras station.

Lyssna på utlandet

Om du vill översätta begreppet DX till mer lättbegriplig svenska kan du enklast säga utlandslyssning. Det förklarar precis vad du gör när du DX:ar, du lyssnar på utländska stationer. Ordet DX är egentligen en gammal internationell telegrafiförkortning. Den kommer från engelskans distance, avstånd. Inom radiotelegrafin kallas en långväga radiokontakt just för DX – och det är just långväga radiosignaler som en DXare intresserar sig för.

Vad du behöver

För att DX-a behöver du egentligen bara en sak: En vanlig radio som, förutom det vanliga FM-bandet, har åtminstone ett band för mellanvåg och även är avsedd för kortvåg. Dessutom behöver du veta var stationerna sänder (vilken frekvens de har) och vid vilken tid de sänder. En förteckning med adresser är bra att ha om du vill skriva till stationerna. Vi kommer att visa var du hittar all denna information.

Inte amatörradio

Oftas förväxlas DX-ing med amatörradio, som är en annan hobby, många sändareamatörer är också DX-are. Sändareamatören använder också en egen sändare för att hålla kontakten med andra sändareamatörer, för detta krävs att man har ett amatörradiocertifikat och ett tillstånd för att sända, vilket en dx-are inte behöver då man endast använder en mottagare, för att lyssna på vanliga radiostationer.

Så här börjar du DX-a

Med en enkel radio, till exempel en stereoreceiver, eller en enklare transistorradio, kan du höra radiostationer i de flesta länder i Europa. Det kan du göra under dygnets mörka timmar, om du sätter radion i läge AM eller MW. Det betyder att du lyssnar på mellanvågsbandet, i stället för på det vanliga FM-bandet, där bland annat PI, P2, P3 och P4 hörs.

Om du vrider hela radion kan du ibland få bättre mottagning, men du kan också behöva sätta upp en bättre antenn, helst utomhus.

Programtablåer

De flesta radiostationer som har utlandsprogram ger ut sändningsscheman, som du kan skicka efter gratis. Eller så söker du upp dem på webben och letar rätt på deras sändningsschema den vägen. I dessa står vilka språk och frekvenser man använder vid olika tider på dygnet. Det gör att det är enkelt att se när man har bäst möjlighet att höra en speciell station. För att kunna skicka efter ett sändningsschema och tider i måste du naturligtvis ha stationens post-, webb- eller e-mailadress. I de flesta sändningar brukar stationerna tala om sin adress.

När hörs stationerna?

Alla radiostationer med speciella utlandsprogram ger ut sändningsscheman, med frekvenser och tider. Där kan du läsa om den bästa tiden att höra stationen. Många sändningsscheman hittar du samlade i World Radio TV Handbook. De lokala stationerna, däremot, har normalt inga speciella sändningsscheman som man kan skicka efter. Du måste istället veta när stationer från detta speciella område på jordklotet hörs bäst.

En del störningar

När du väl lyckats hitta den station du vill lyssna på, kommer du att finna att mottagningen inte alltid är klar och ren, utan att det finns olika störningar. Du kan till exempel höra två eller flera stationer samtidigt. Orsaken är att det är så trångt på radiobanden att stationerna ligger tätt intill varandra. Mot dessa störningar kan det hjälpa med mottagare med bra selektivitet (selektiviteten är radions bandbredd,  det vill säga förmåga att filtrera bort stationer på andra frekvenser). Störningar från stationer på samma frekvens kan du endast motverka med hjälp av antenner med mycket god riktverkan. Elektriska apparater kan också störa. Du kan minska dessa störningar genom att använda antenner utomhus, som du ansluter till radion med koaxialkabel. Du kommer också att råka ut för det som kallas utbredningsstörningar.

Den vanligaste är variationer i stationens signalstyrka – fading på engelska. Dessa störningar kan bero på att flera radiosignaler når mottagaren samtidigt eller på ständiga förändringar i jonosfären. För att motverka denna störning finns i de flesta mottagare en inbyggd automatisk reglering av förstärkningen.

Slutligen finns det atmosfäriska störningar. Den vanligaste är åska, som kan störa även på mycket stora avstånd från själva mottagaren. En så kallad störningsbegränsare (noiseblanker) kan ge litet hjälp.