Ur Eter-Aktuellt 11/12 1997

Det har ju diskuterats en hel del i Eter-Aktuellt huruvida ett QSL skall se ut för att få kallas QSL. Men en sak som inte nämnts är hur en bra lyssnarrapport skall se ut.

Nu under St. Helena sändningen kom denna pikanta fråga upp igen efter det att e-postcentralen bombaderats med mystiska brev. Låt oss först titta på några exempel:

From: xx To: <derek@sthelena.se> Subject: QSL Report

Heard Radio St. Helena 11.092.5 USB at 1921GMT,announcer took call from male in Brooklyn, New York. Call over at 1922. 1924.33 music
SINFO: 35333
73 and see you next year,

P.S. I didn’t get last years QSL card.

Är det inte konstigt att stationerna tröttnar på att svara på våra rapporter? Det här är ett annat tröttande exempel:

From:xx Subject: Greetings from Zurich To:”Radio St.Helena” <radio.sthelena@sthelena.se>

Hi this is XX
I’m listening to you quite well from Zurich, Switzerland, enjoying your program and I will try to call you later.
Can You please send me a QSL? Thanks!

Den här typen av brev förtjänar inte att över huvudtaget läsas! Hur kan man som DX-are sjunka så lågt?
Trodde ni att detta var botten, kolla då det här:

Subject: Hello from Spain

Hello from Spain, this is the second time what I hear your transmmisions and your signal in Madrid capital of Spain are good.
This is an special day in the listener life.
I hope your verification and QSL.

Det diskuterades om ”köpe” QSL i utredningen, det här måste vara en rea-rapport! Avslutningsvis skall vi ta en titt på ytterligare ett skräckexempel på rapport:

Request QSL. Details Speaking with man in Brooklyn, Man in Long Island. Heard song Heartaches, Heard hello to Dx club in Germany SINPO 45444. Note I did not receive acknowledgement from last year’s reports.

Fullt förståligt om förra årets rapport höll samma mått på fullständig meningslöshet!

Är vi DX-are verkligen så här slappa när det gäller lyssnarrapporter? Skickar svenska DX-are den här typen av rapporter? Det hoppas jag sannerligen inte!

Det finns som tur är inga regeler för hur en rapport skall se ut. I Radio Netherlands digra hög av publikationer finns det även en som tar upp det här med att skriva rapporter, och från den saxas följande:

Formen på ”standard” rapporter har sett ungefär likadan ut genom åren. En del DX-klubar erbjuder även sina medlemmar färdigtryckta ifyllnadsblad. Men de flesta kommer ändå från datorutskrifter. Dessa har både för och nackdelar. Blanketter är lätta att kolla av dem på brevmottagningen, men de framstår tämligen tråkiga för den som gör själva programmen. Tänk efter, ibland får du ju ”personliga” brev från företag som vill sälja något, hur personligt tycker du det är? Att använda förtryckta blanketter är något man skall fundera över och då speciellt beroende på vem man skall skicka till.

Vad som bör ingå i en lyssnarrapport är något av de saker som listas härunder:

Allmänna tips

1. Namn och adress. Så självklart, och ändå är det otroligt hur många det är som glömmer detta. Ibland är det så att rapporterna går genom flera olika avdelningar, t.ex program och teknikerna, så du bör skriva namn och adress på alla papper du skickar med. Adressen bör skrivas tydligt eller med dator alternativt skrivmaskin. Att försöka tyda vackra handstilar har ibland gjort att rapporten fått bli obesvarad.

2. Stationens adress. Adressera alltid ditt brev till rätt person. Undvik titlar som ”The Director General”, ”Head of Programmes”, etc, om du vill ha ett QSL eller har några programkommentarer. Det är ganska osannolikt att stationschefen eller de inom ”general management ” är de som är ansvariga för att svara på brev. Om en speciell presentatör har sagt något som du vill kommentera, skicka då direkt till denna genom namn, c/o XX Section, Radio XYZ, etc. Detta borgar för att rätt person öppnar brevet.

3. Datum. Det bästa är att skriva ut detta fullständig, ( August 12th 1997) på grund av att de Europeiska förkortningsmetoderna skiljer en hel del. Exempelvis betyder 12.8.92, antingen 12:e Augusti eller 8:e December beroende på var du bor. Undvik denna typ av misstag.

4. Tid. Denna bör alltid ges i ”Co-ordinated Universal Time” (normalt förkortad enligt den franska modellen till UTC), vilken är den standard som de flesta internationella sändarna använder. Uttrycket ”Greenwich Mean Time” (eller GMT) används fortfarande av några stationer som t.ex. BBC London. Men som tur är behöver man inte konvertera mellan dessa. Såvida du inte är en vetenskapsman som vill ha noggrannhet ner till millisekunder kan du lugnt godta att 1000 GMT = 1000 UTC.

I Sverige är skillanden mellan UTC och Svensk Normal Tid (Vintertid) minus en timme.
Klockan 12.00 SNT = 11.00 UTC. UTC ändras inte med sommartid, utan under sommartid blir 12.00 SST = 10.00 UTC. Unvik i rapporter att använda am och pm, detta kan leda till missförstånd.

5. Frekvens. Detta skall då vara den frekvens som du hade på radion när du lyssnade, normalt angiven i kHz. Normalt är det att noggrannheten ligger inom 5 kHz. Så att säga att man hörde en station på ca 6 MHz, är inte tillräckligt bra. Men om du inte kan ange tillräckligt bra frekvens från din radio, skriv då att du inte kunde det.
Termen kilocykler (kcs)är det gamla sättet att ange en frekvens på, men är detsamma som kHz.Om du vet att en station är igång på mer än en frekvens, avlyssna de andra också och tala om hur det lät där.

En rapport på en enskild frekvens under en dag har litet värde för en station idag, men troligtvis kommer du att få ditt QSL. Den erfarne lyssnaren gör enligt något av följande, eller båda:

a).Noterar mottagningen av flera olika frekvenser med samma program under en tidsperiod av tre till sex dagar.
b) När en särskild frekvens är blockerad av störningar, en koll görs runt om för att kolla om det finns en bättre frekvens.

6. Mottagare. Detta är något som frekvenspersonalen är intresserade av, så ta inte bort det! Om du lider av dålig mottagningen, en av de första saker som kollas är just vilken typ av mottgare du använder. Kom ihåg att just ditt märke kan vara okänt i rapportmottagningslandet, så skriv till om det är en ”vanlig” (domestic) med MV, FMoch KV eller om det är en kommunikationsmottagare specielt för kortvågslyssning (3 till 30 MHz). Om du kan fylla i det som tillverkaren skrivit är det oftast tillräckligt. T.ex. 8-band SW superhet portable.

8. Antenn. Också en viktig bit som ofta glöms bort. Transistoriserade mobila radioapparater fungerar ofta skapligt med den inbyggda antenna av ”telescop”-typ.
Om du har en bit tråd hängande ut genom fönstret, den bästa beskrivningen är ”random longwire aerial”.
Specialbyggda antenner som ”romboider”, ”inverterade L” eller ”dipol” skall nämnas med namn om möjligt.

9. Rapport kod. Så fort som rapporter började sändas till stationer , en typ av internationell förstådd kod började användas. Dessa behövdes, inte bara för att standardisera rapporterna, utan också för att kunna jämföra två olika rapporter.
Den första och mest populära var SINPO-koden, i vilken varje bokstav står för en särskild sak, och varje är graderad från 1 till 5.

S –	Signalstyrkan
I –	Störningar från andra stationer
N –	Naturligt oväsen
P –	Utbredningar
O –	Sammanfattning av hörbarheten

	S	I	N	P	O
5	Utmärkt	Inga	Inga	Utmärkt	Utmärkt
4	Bra	Svaga	Svaga	Svaga	Bra
3	Skaplig	Så där	Så där	Skapligt	Skapligt
2	Svag	Starka	Starka	Starka	Svagt
1	Knappt hörbar	Mycket starka	Mycket starka	Mycket stora utbredningar	Ohörbart

Trots att det ovan ser både imponerande och totalt ut, så framgår det allt för tydligt att användningen av SINPO-koden blir mycket subjektiv. Någon kan tyda en signal till 33232 medan någon annan i samma område får det till 44333. Även om SINPO-koden i början hade lite mer tekniskt bakom sig, som t.ex. att en trea i P-kolumnen betydde ett visst antal utbredningar per minut, så används detta inte längre av lyssnarna. Det är inte heller vidare säkert att förlita sig på att värdet i signalmätaren är något att sätta under S. Ingen S-meter på en kommunikationsmottagare under 20.000 :- kan kallas annat än mottagningsindikator. ”S”-meter avlässningen är ofta beroende på RF förstärkningskontrollen, så använd dina öron och inte nålen eller ljusdioderna för att avgöra signalstyrkan. Ibland står det inte SINPO utan ”SINFO”, F-et står då för fading. Men Fading och utbredning är i det närmaste samma sak.

Det står också klart att många lyssnare inte kan avgöra värdet för I ( mänskligt skapat oväsen), N (atmosfäriskt skapat oväsen) och P (utbredningar / fading). Det finns böcker och annat som säger att SINPO-koden är det enda som gäller när man rapporterar, men från en stations synsätt kan den något enklare SIO-koden användas istället.

SIO kod

S –	Signalstyrkan
I –	Störningar av alla slag.
O –	Sammanfattning av hörbarheten

	S	I	O
5	Utmärkt	Inga alls	Utmärkt
4	Bra	Mycket svaga	Bra
3	Skaplig	Moderata	Skapligt
2	Dålig	Starka	Dåligt
1	Nästan ingen	Extrema	Stäng ner!

Du kan se att SIO-koden bygger på SINPO-koden, men är något enklare. Att använda SIO-koden istället för SINPO kommer inte att ge dig stämpeln som mindre noggrann DX-are hos den rapporterade stationen.

Hemligheten bakom SIO-koden!

Många böcker som tar upp ämnet att skriva lyssnarrapporter har en alldeles för enkel metod att utvärdera en signal. Först, säger dom, att man skall ta reda på signalstyrkan och sen värdet på störningarna. Slutligen, skall man fylla i O-värdet genom att ta medelvärdet på de två första och avrunda neråt. Så om S är 3 och I är 4 skulle O automatiskt bli 3. Detta är något missledande!

Istället skall du jobba bakifrån och först sätta O-värdet. Är det lyssnarvänligt eller svårt att höra? Ge det antingen 1, 2, 3, 4 eller 5. Nu skall du fundera över bakgrunden till ditt O-värde. Signalstyrkan är kanske svag ( t.ex. 2) men om det inte finns några störningar så räcker det kanske att vrida upp volymen lite för att kunna höra.
Därför är en SIO på 244 inte alls omöjlig.

Även om en signal kan ha SIO 442, vilket kan ske om signalen var stark och där var nästan ostört, men programmet som sändes kanske hade problem med sändaren . Lyssna därför runt på bandet och hör du stora skillnader i ljudkvalitet så tala om detta. Att vara kritisk i sina rapporter kan leda till att stationen hittar felet. Det är ofta svårt för stationerna att hitta sådant när de mäter inom stationens sändarområde.

Om du ger ett I-värde på antingen 1, 2 eller 3 i din rapport bör du ange varför. Gärna under en rubrik som ”Technical Remarks”. Om det är störningar på den mottagna signalen, observera gärna följande tips:

a) Är den störande signalen på samma frekvens? Om det är så försvinner både störningen och den avlyssnade stationen när du flyttar dig på bandet. Om störningen däremot blir starkare om du flyttar dig uppåt eller neråt från frekvensen, kommer störningen mycket troligt från en närliggande station. Det hjälper om du anger om störningarna kommer från en högre eller lägre frekvens från den du lyssnar på. Om den störande stationen är en typisk störare ( ett knarrande ljud avsett att störa ut internationella sändningar) bör detta anges också.
Som tur är har antalet störsändare minskat drastiskt det senare åren.

b). Lokala vädret brukar generellt inte ge försämra mottagningen av kortvågsstationer, med undantaget av åskväder. Om detta anges inom ditt I-värde, bör du notera att det beror på lokalt åskväder.

10. Programdetaljer. Detta verkar vara den del av en rapport där det varierar mest. Vissa skriver bara ”Man spoke, woman spoke”, eller ”News, Newsline, Media Network” (vilka du kan finna i vilket schema som helst)ingen av dessa talar om för stationen att du verkligen hört stationen. Å andra sidan, en fullständig utskrift av programmet är också ointressant. Ingen har tid att läsa igenom din rapport. Så varför bry sig?
Korrekta detaljer bör inkludera program titel,namnen på presenatören (om det ges) och några av de viktigaste punkterna under programmet. Om programmet innehåller musik, notera namnen på de som spelas. De flesta stationer vill ha ca 10-20 minuter av lyssnande för en verifikation.

11. Programkommentarer – inte det samma som programdetaljer. Det är en sak att rapportera vad du hörde under programmet, men en annan att kommentera vad du hörde.
Även om stationer har satt vissa hjälplinjer för att skriva ”rätt” rapporter till stationen, så inkluderar dessa alltför sällan vad man skall lyssna efter. Till en viss del är detta säkerligen stationens fel, men det är ju så att stationen är intresserad av att veta vad du som lyssnare vill höra. För att hjälpa dig lite på traven när det är dags att fylla i programkommentarerna, så kommer här några frågor som du bör ställa sif själv.

OBS! Dessa frågor är endast förslag på saker att lyssna efter. Det är upp till dig som lyssnare att besvara dem på ett bra sätt i rapporten. Att bara skriva ner svaren hjälper inte stationen då de inte vet vad du svarar på!

a) Rattade du in stationen för att höra något särskilt? Fick du höra det du ville eller var det totalt irrelevant? (Kom ihåg att en del stationer har specialprogram vissa dagar under veckan. Ge därför stationen en fair möjlighet och lyssna ordentligt innan du klagar för mycket).

b) Program innehållande korta snuttar upp till 4 minuter var kan antingen vara intressanta eller kollosalt tråkiga. Om du kom in i denna typ av format, intresserades du av allt, eller var det bara vissa delar? Lät det mestadels som osammanhängande historier sammanbundna av någon som sa ”Now here’s something from…” och sen: ”That was…”, eller fanns det ett tema?

c) Passade musiken in i programmet, och gillade du den? Var mottagningen acceptabel över kortvågen, eller vara tysta partier dränkta i oväsen? (Kom ihåg att vad producenten hör i hi-fi högtalaren på stationen och vad du hör 1000-tals km bort kan vara två olika saker.)

d) Fick du en fullständig story från stationen, eller lät det som du bara fick en sidas åsikt? Ändrade innehållet din uppfattning om något särskilt? Om så, varför? Om du fann ett ämne som var svårt att förstå, eller uppfattades som virrigt, tala om detta då producenten har betalt att få igenom ett meddelande! Lyssnaren dömer hur bra detta lyckats.

e) Var ämnet som presenterades för kort eller långt?
Lät presenatören intresserad av vad han läste upp (ibland är presentatören den som skrivt vad som läses).
Var hastigheten på presentationen för snabb eller långsam för kortvågsmottagning?

f) Kommer du att lyssna igen? Om så är, vilka ämnen är du intresserad av och vad skulle du vilja att stationen tog upp. Om du inte kommer att lyssna igen, varför?

Summering

Stationer tar emot upp till 300 brev per dag och språkavdelning. Hos t.ex. Radio Netherlands, får den engelska avdelningen ungefär 60 000 brev per år.
En del stationer har en budget för att svara personligt på varje brev som kommer in, andra refererar till brev under sändningarna. Om du följder de hjälplinjer som nämnts tidigare har du en chance att din rapport kan ge mer än bara ett QSL kort. Men tag gärna följande under omtanke:

• Ge inte ros om inte det inte är realistiskt.
• Har du suttit och lyssnat under 15 minuter på ditt livs värsta program, skriv då inte att du tyckte det var intressant och trevligt och lärorikt bara för att försöka fjäska till dig ett QSL. Du får nog ditt QSL vare sig du är positiv eller negativ till programmet.
• Försköna inte SIO eller SINPO koden. Är signalen 232 så skriv inte att den var 444. Det kan finnas rapportörer från ditt område, och om teknikerna ser att alla rapporter utom din anger SIO till 232, din rapport med 444 kommer troligen att klassas som mindre trovärdig. Fortsätter du med detta är chancen stor att man minns ditt namn framöver som mindre trovärdig DX-are!
• Bry dig inte om att ditt rapportspråk håller låg klass. Stationen förstår vad du försöker säga även om din grammatik inte är helt perfekt, om de nu kan läsa vad du skrivit!
• Glöm inte lite diplomati. Om du känner starkt för ett ämne, tala då för all del om detta. Men gå inte över i personangrepp eller ouppnåliga krav. En sansad sammanfattning varför du anser en viss sak och varför stationen bör ändra uppfattning har en större möjlighet att få gehör. Brev som innehåller alternativa förslag får alltid mer gehör än de som bara klagar. Ha också i minnet att humor och underförtådda saker skiftar från olika länder. Den som läser ditt brev har eller har inte din kunnighet i det språk du rapporterar i.
• Anta nu inte att en station byter frekvens bara för att du tipsat om en ledig ijämte den de nu använder. Det är få stationer som kan hoppa runt hur som helst (RED: pirater kan! Så det är viktigt för dem). Stationer servar ofta större områden, och problemet med att hitta en ledig frekvens blir större och större varje dag.
• Den låga solfläcksaktiviteten som vi har och som troligen hänger med ett tag till ger bara extra problem.
• Assistans från lyssnare på frivillig bas är alltid uppskattad, men kom ihåg att alla förslag kan inte realiseras. I många länder måste stationerna använda sig av de frekvenser som PTT myndigheterna tilldelar dem. Det är sällsynt att stationer kan betala för ”monitoring”.
• Överskatta inte värdet på en kassettrapport. Dessa tar oftast mycket längre tid att behandla och någon måste lyssna på dem. De kan vara väldigt missledande om de inte gjorts på någorlunda högkvalitativ utrustning.
• En del stationer gillar dock denna typ av rapporter, även om de är i minoritet. Kassetter är ofta andra-klass rapporter och returneras sällan.
• Glöm inte att fråga efter ett QSL kort om du vill ha ett. En del stationer med låg budget sänder inte något om du inte bett om det.
• Kom ihåg att rapporter på frekvenser som inte ligger i ditt huvudområde ofta har ett margiellt intreese hos stationen, såvida stationen inte har någon sändning riktad mott ditt område. Kom också ihåg att de flesta stationer inte har stora högar av reklampryttlar som vimplar, klistermärken, böcker etc, att skicka ut.
• Den primära funktionen hos stationen är att få ut ett program. Att avsluta rapporten med ”I would appreciate a pennant, if you have one, please.”. Med betoning på vänligen, kan unvika många pinsamheter.

Denna text skrevs från början av Jonathan Marks, Radio Netherlands i augusti 1991 och uppdaterades i april 1995.

Det finns alltså en del att tänka på när man skriver en rapport. Jag hör ibland från piratoperatörer som även de kan visa på rena skolexempel på dålig rapportering.

Men istället för att peka ut särskilda områden, så är det mest att dessa blanketter ökat dramatiskt. Okej, om man inte behärskar språket, men då får man göra några noteringar på stapplande utrikiska på baksidan eller på ett följebrev. Sådant värmer extra hos vilken station som helst. Hos flertalet stationer finns det alltid någon som kan lite engelska.

Så nästa gång du skriver en rapport, fundera över om den där mallen som du alltid använder verkligen skall användas. Att skylla på att man har massor av band att gå igenom efter ett lyssnarläger är en klen ursäkt.
Antigen är man seriös i sin hobby och ser till att framtida kommunikationer med den hörda stationen skall förbli goda, eller så bombaderar vi stationerna med opersonliga och saklösa QSL kortsfjäskerier.
Det är tyvärr så att dessa ganska opersonliga blanketter / datormallar har blivit en trend, frågan är bara om vi skall fortsätta med trenden eller kasta om radikalt.
Som tur är, så är det inte upp till mig att bestämma eller komma med pekpinnar, det är upp till Dig att bestämma hur din rapportmoral skall vara. Men tänk på att ett trevligt brev kan vara det som gör att stationen ifråga fortsätter tänka snällt om oss DX-are, eller vill Du bara ha Ditt QSL och struntar i om vi andra får något?

Översatt och bearbetad av:

Jonny Augustsson