KiwiSDR, som lanserades år 2016, har bidragit till att fjärrlyssning blivit rejält populärt. Många har svårt att sätta upp antenner där de bor och i staden är störningsnivån ofta hög. Att via Internet kunna koppla upp sig till en mottagare som står bättre till, och med en bra antenn, är knappast fel.
Här bjuder vi på en snabbkurs till KiwiSDR. Gränssnitt och kommandon är desamma även hos den kinesiska utmanaren Web-888 SDR som nu börjar dyka upp online. Vi kommer att uppdatera denna introduktion efter hand. Ambitionen är dock inte att skapa en heltäckande bruksanvisning, utan att bjuda på lite hjälp på svenska för dig som känner att det behövs för att komma igång med fjärrlyssningen.
Använd våra mottagare
Vi har nu två KiwiSDR-radiomottagare som du kan pröva. Gå in på Radiotest Syd (denna mottagare står i Skåne) eller Radiotest Väst (finns i Västra Götaland) genom att klicka på någon av dessa båda länkar:
Du kommer till en webbsida där du själv ställer in vad du vill lyssna på. Instruktioner finns här nedanför.
Är du redan en van användare av denna typ av mottagare? Gå i så fall vidare till KiwiSDR:s egen webbplats där det finns användarinstruktioner på engelska. Här hittar du KiwiSDR Operating Information.
Om du är medlem i SDXF och har inloggningsuppgifter till webben kan du gå in på sidan “Våra Kiwi” när du är inloggad för information om hur du kommer in på ytterligare två mottagare. Här hittar du information om hur du gör för att få inloggningsuppgifter.
Många fördelar med Kiwin
Med KiwiSDR uppnår vi följande:
- Upp till fyra personer kan lyssna samtidigt på var sin frekvens på varje mottagare.
- Man behöver inte installera någon mjukvara på sin dator utan man går in på en webbsida som är knuten till mottagaren och styr allt därifrån.
- Mottagaren är enkel att använda. Det innebär att det inte bjuds på lika många funktioner som hos en del andra mottagare, men man har det som är nödvändigt för att kunna lyssna och lite till.
- Man är inte längre begränsad till att använda en PC för lyssnandet. Det går även bra att ansluta från Mac-datorer och den som vill lyssna via sin Ipad kan göra det. Säkert fungerar det också på många andra surfplattor. Det går också att gå in på mottagaren via en mobiltelefon, oavsett om det är en Iphone eller en Android. Det man måste göra i det fallet är att förstora upp bilden ordentligt för att komma åt inställningarna.
Så ställer du in frekvens och annat
Om begreppet frekvens inte är bekant så kan du läsa mer om det på sidan Frekvens och våglängd.
Som vanligt när det gäller radiomottagare kan man ställa in frekvensen på många olika sätt. Ett sätt är att placera musen någonstans i vattenfallsdiagrammet och högerklicka så flyttas frekvensen dit.
Om du istället vill använda sig av funktionerna på användarpanelen så finns även där ett antal olika varianter. Några exempel följer här.
Vill man direkt skriva in frekvensen så går det bra att göra i fönstret i övre vänstra hörnet.
De grå siffrorna nedanför visar var i frekvensområdet man för tillfället har muspekaren.
Man kan också stega frekvensen i steg om 0,1/1/10 kHz med hjälp av plus- och minusknapparna.
Via en rullgardinsmeny ”select band” kan man direkt välja till exempel vilket rundradioband man vill gå till. Mer information om de olika rundradiobanden hittar du HÄR.
Demodulator och bandbredd på filter väljer man med dessa knappar. Behöver du förklaringar till begreppen så kan du läsa mer på sidan “Modulering, demodulatorer och filter”.
Det finns tre AM-lägen: ett med normalt filter (AM), ett med bredare fiilter (AMW) och ett med smalare filter (AMN).
Det går bra att lyssna på AM också i (LSB) och (USB) läge, filtret är tillräckligt brett för att det ska låta bra.
Klickar du på knappen Spec så får du förutom vattenfallet även en spektrumbild. Även denna är klickbar för frekvensval.
Den röda runda knappen bredvid den gröna högtalaren använder du om du vill göra en inspelning av det du lyssnar på. Det skapas då en ljudfil (i wav-format). Denna fil sparas på din dator i det bibliotek som du valt för att spara nedladdningar med din webbläsare.
Om du tillfälligt behöver stänga av ljudet i högtalaren så tryck på den gröna högtalarsymbolen längst till höger.
Med hjälp av ett antal olika knappar kan man zooma in och ut i vattenfallsdiagrammet. Dels kan man stega i större och mindre steg, dels kan man välja min- och maxläge, zooma in aktuellt frekvensband eller stega sig uppåt och nedåt i frekvens med en given zoomnivå.
Klickar du på den röda knappen WF finner du några skjutreglage för att ställa in färger och hastighet på vattenfallet.
Klickar du på den blå knappen Audio kan du ställa in volym och brusreducering.
Via den lila knappen AGC (Automatic Gain Control) kan du ställa in den automatiska signalregleringen. Normalläget är att AGC är inkopplat, det ska då vara grönt som på bilden.
Klickar du på den ljusblå knappen Users ser du vilka lyssnare som just nu använder samma Kiwi-mottagare som du. För de användare som inte identifierar sig i rutan Your name or callsign visas “No identity” tillsammans med ort som baserar sig på IP-adress. Observera att ortsangivelsen kan slå rejält fel beroende på hur lyssnarens Internetleverantör slussar sin trafik. Vi rekommenderar därför alla att identifiera sig med antingen namn, signatur och/eller callsign.
Bakom den gula knappen Stats döljer sig bland annat några intressanta länkar. Klickar du på KiwiSDR kommer du till KiwiSDR:s webb med utförlig beskrivning av mottagaren och programmet. Forum/chat är för dig som vill veta mer och/eller få ett problem löst.
Och självklart kan du också se styrkan på den mottagna signalen på S-metern längst ner.
Prova själv
Vad är väl bättre än att prova själv efter denna korta introduktion? Det finns naturligtvis ytterligare funktioner men syftet här är inte att få med allt. Gå in på någon av våra mottagare:
Radiotest Syd
eller
Radiotest Väst
Om du vill testa publika Kiwimottagare på annat håll i Sverige, eller i andra länder, är KiwiSDR Map en bra startsida.
Presentationer på YouTube
Det finns också ett antal presentationer av den här mottagaren på YouTube.
Teknisk beskrivning
KiwiSDR täcker frekvensområdet 10 kHz till 30 MHz och konstruktören har varit noga med att prestanda ska vara bra också på de lägsta frekvenserna eftersom han själv är intresserad av att lyssna på dessa. Det finns en inbyggd GPS-mottagare som ser till att frekvensen är rätt kalibrerad.
En gedigen teknisk beskrivning av mottagaren finns såklart på webben. Börja med att gå in på utvecklarens huvudsida. Där finns länkar till mer detaljerad information för den som vill ha det.
Glöm inte att visa “kiwietikett”
Det finns några självklara etikettsregler att följa vid lyssnande via KiwiSDR.
Sveriges DX-Förbunds fjärrmottagare har plats för fyra samtidiga lyssnare. Vid vissa tillfällen kan det uppstå trängsel. Hedra de maxtider för lyssning som administratören bestämt.
Se också till att du lämnar plats för andra att använda mottagaren när du lyssnat klart. Stäng webbläsare/aktivt fönster för att logga ut. Om sidan bara lämnas öppen när du går från datorn blir du en “spöklyssnare” fram till dess att automatisk utloggning sker.
En annan hygienregel är att alltid presentera sig genom att ange signatur, namn och/eller callsign. Övriga vet på så sätt vilka andra som använder kiwin, något som är särskilt viktigt vid “camping”.
När mottagarens samtliga fyra lyssnarplatser är upptagna kan tillkommande ställa sig på kö. Klicka på Enter queue. I väntan på att någon ska avsluta sitt pass går det under tiden medlyssna, något som på kiwispråk kallas “camping”. Välj vem/frekvens som du vill medlyssna med i listan. I medlyssningsläge kan du inte skifta frekvens eller justera andra inställningar, det gör den som lyssnar. Medlyssnaren kan endast höja och sänka sin volym.
En KiwiSDR kostar för närvarande cirka 6000 kronor. Till det kommer antennutrustning såsom kabel, koaxer, jordspett och baluner. Någon sköter om anläggningen och betalar dessutom interneträkningen för att hålla mottagaren online. Kort sagt… Sponsra gärna SDXF:s KiwiSDR (Plusgiro 32626-4) och andra mottagare som du gillar och ofta använder!
Denna startguide är ständigt under utveckling. Senast redigerad 2024-10-08.