Att lyssna på rundstrålande radiofyrar, NDB-er, är en kontemplativ och spännande form av vår radiohobby. Tycker jag. Mellan Algeriet på långvågens 252 kHz och Kringvarp på 531 kHz ligger ett eterhav fyllt av upplevelser, väl dolt för den oinvigde och det finns ännu mer.
I min förra artikel berättade jag översiktligt om de grundläggande delarna av fyrlyssningens illustra konst och dito nöjen. Mitt mål nedan är att reda ut några av begreppen ytterligare och sätta mer kött på benen.
Varför?
Vi börjar med några stycken varför. Som fyrlyssnare får man just ofta frågan: – Varför fyrar?
Jag brukar svara att jag slipper reta mig på programinnehållet eller på det obegripliga språket. Skämt å sido så lockar mig tanken om ständig utmaning och oförtruten förbättring. Att nå längre och längre bort, djupare och djupare ner i bruset med hjälp av allt bättre utrustning och med allt bättre förmåga och förståelse.
Varför så olika?
Allt fler fyrar sänder idag med 400 Hz i stället för den gamla 1000 Hz modulering. Detta har flera samverkande orsaker. Som lyssnare uppskattar man att teckengivningen ges på ett mindre upptaget frekvensområde än på det som samtidigt är nära nästa fyrs bärvåg. För den som driver fyren hägrar dock helt andra mål. Viktigast är, att genom att minska den utsända bandbredden kan antennen ges en ökad effektivitet, ett högre sk Q-värde. Fyrantennerna är alltid starkt förkortade antenner, aldrig ens i närheten av de jättemaster man annars förknippar med långvågssändare, som Motala eller Kalundborg, som förresten även dessa är något förkortade, tro det eller ej. Se nedanstående Kalundborgbild och jämför med föregående på flygfyren.
En förkortad antenn kan bara ges ett mycket smalt frekvensområde där den är effektiv. Genom att ta bort det ena sidbandet och flytta det andra närmare bärvågen så uppnås detta och fyren kan drivas med högre modulationsgrad och ges ökad räckvidd med samma inmatad effekt. Detta är en av anledningarna till att Kanadensiska fyrar hörs så relativt sett bra här i avlägsna, norra, Europa.
DAID
På tal om kanadensiska fyrar så har de en gemensam egenskap som gör dem mer lättidentifierade än andra. De använder sig av en ton mellan identifikationerna. Tonen benämns ”DAID” vilket är en förkortning för ”DAsh (svenska: streck) between ID”. Kanadensarna är inte ensamma om detta, men de är de mest konsekventa. Svaret de ger på varför de använder DAID är att tonen gör det lättare att övervaka fyrens hälsotillstånd över långa avstånd. Jag känner till åtminstone en fyrreparatör i Kanada som själv flyger till sina, många gånger avlägsna, serviceuppdrag i de glesbefolkade norra delarna av landet.
Trasig fyr
Fyrarna fyller en i många fall unik uppgift och gör så på inte sällan isolerade platser. I de fall en fyrsändare går sönder finns det i regel en reservsändare på plats. Skulle denna träda in, automatiskt, identifierar den sig genom att lägga till ett ”E” för Emergency, efter sitt ordinarie ID.
Det är troligt att du kommer att finna ”kopior” av starka fyrar på frekvenser över och under respektive sidband. Det är inte nödvändigtvis fel på din hörsel/syn eller på din mottagare. Alla sändare genererar övertoner. Varje sändar-operatör är skyldig att undertrycka dessa över-toner. Men är signalen mycket kraftig kommer du att ändå kunna höra/se övertonerna.
Har du problem med starka MV störningar så löder du enkelt ihop ett sk Chebychev-filter enligt ovantående bild. Det är mycket effektivt.
När identifikationen inte lyckas
Det finns, som nämndes i förra artikeln, flera utmärkta listor över världens fyrar. Men ibland finner man en fyr som inte låter sig identifieras. Det kan bero på att fyren är ny, men det kommer inte till så väldigt många nya nu för tiden, tvärt om läggs de också ner. Fyren kan ha fått problem i sin modulationsstyrning. Halva tecken och uteblivna tecken förekommer liksom uteblivna DAID. En ännu besvärligare åkomma som en sändare kan råka ut för är det som kallas «negativ nyckling». Distorderade, icke linjära, slutsteg kan lätt ge denna inverterande åkomma oftast beroende på övermodulering eller på vattenskador.
Det handlar egentligen om reverserad modulation. Om du ritar upp tecknen och inverterar dit, da och bokstavsmellanrum ser du att tex IFA borde varit CF och INA egentligen är UR. Detta drabbar 1000 Hz fyrar oftare än 400. Vi har en handfull sådana att hålla rätt på i norra Europa.
Varför hörs ”min fyr” bara ibland?
De flesta fyrar sänder alltid, varje dag, dock sänder inte alla hela tiden. En del slås på och av allt efter behov. Detta spar energi samt minskar störningarna på andra närliggande fyrar. När ett flyg förväntas närma sig slår man på fyren. Det är till och med så att helikopterpiloterna som bla transporterar personal till och från olje-plattformarna på exempelvis Nordsjön, själva kan slå på fyren från helikoptern om de anser sig behöva guidening. Annas förblir den avstängd. Detta gör dessa fyrar extra svårfångade.
Okända fyrar
Trots att du fått ett kanonfint ID på en fyr kanske du ändå inte finner dess position i listorna. Det finns ett antal ”oidentifierade” men väl kända fyrar. Dessa kan vara ”overifierade” av många olika skäl: Militären vill inte alltid berätta hela sanningen. Fyren kan tillhöra ett litet privat flygfält som listmakaren inte ansett intressant nog att lista. Det kan vara mindre landningsplattformar på sjukhus och fartyg. Det kan även vara fråga om hemliga, medvetet vilseledande eller tom medvetet störande fyrar. Minns ordspråket: I krig och kärlek är allt tillåtet.
Om du vill berätta för dem som driver fyren om din hörighet, tipsa om något ovanligt eller bara fånga deras bekräftelse, så är rådet att hålla din rapport kort. Skriv till teknikern eller chefen för flygplatsen, det lär fungera bra. Bifoga gärna en skärmkopia eller en kort mp3-fil. Svarsfrekvensen lär inte vara sämre än för rundradiostationer, sägs det mig. Färdig-adresserade svarskuvert och förbetalt porto är självklart, vissa lyssnare går tom så långt att de tillverkar och fyller i egna QSL-kort blott för den ansvarige att signera och returnera. Själv tar jag skärmkopior och gör inspelningar. Sedan skickar jag inbesparade portopengar till BRIS och Rädda Barnen. – But, each to his own.
Avståndsmätning
Många fyrlyssnare intresserar sig stort för avståndet mellan fyr- och mottagarort. Det finns ett, av radioamatörer uppfunnet, system för enkel avståndsmätning mellan två geografiska platser. Systemet går under namnet ´Maidenhead Locator System´ eller kort och gott ´Maidenhead´, efter platsen i England där det fastslogs år 1980. Googla och lär dig hur det är uppbyggt. Alla fyrar är positionsbestämda utifrån systemet och du tar enkelt fram din egen sk ”lokator”. Verktyget för detta, ”coordinates converter”, finner du på många ställen, bland annat hos radioamatören HA8TKS. Vanligen används sex positioners noggrannhet.
Parkalompolos lokator är KP17kr och min egen här hemma i Lomma är JO65mq.
Enligt en tyst överenskommelse anses distanser över 2500 km som ”DX”. Från Lomma har du då nått nordafrika och från Parka är du tex på Grönland eller i Kanada. Bara 9% i min fyrlogg är ”DX”. Alla andra är mer eller mindre lokala fyrar från Spanien, Italien, England och Island. 🙂
Fler tips
Ett digialt stoppur är bra att ha för att mäta tiden mellan ID. Denna tid finns ofta i listorna, angivna på tiondels och hundradels sekund när och den kan hjälpa dig vid identifieringen. Tabellerna visar ofta även sidbandens frekvenser, angivna med en Hz noggrannhet. Om bägge sidbanden anges kan det löna sig att lyssna på bägge frekvenserna. De hörs sällan lika bra, jämför här gärna med NA lyssning på LSB respektive USB.
Tid och tålamod är det som gäller i allt ökande grad allt eftersom de fyrar du jagar blir svagare. Konditionerna på långvågen förändras snabbt, faktiskt sekund för sekund och du kan följa en fyr från svag via ohörbar till stark över loppet av en minut eller två. Med hjälp av stoppuret kan du då plocka ut tecken för tecken och lägga ihop dessa delar till ett fullgott oomkullrunkeligt ID.
Två eller fler fyrar ligger inte sällan väldigt nära varandra. De kan då vara mycket svåra att skilja åt, men den tålmodige har trumf på hand. Fyrarna har sällan samma cykeltid. I luckan mellan den ”störande” fyrens IDn kan du plocka den önskades ID, bit för bit i varje mellanrum och sedan lägga samman.
Du kommer nog att finna fler fyrar i västerled än åt öster. Sådana är nu utbredningsförhållandena men undantag finns. Till min oförställda glädje finns det många fler fyrar i Kanada än i Sibirien.
Bilden nedan föreställer inte undertecknad utan kommer från Torslandaminnen på Radiomuseet.
Allt eftersom du fångar fler och fler fyrar och din logglista blir längre och längre så ökar svårighet-erna att hålla alla ID och frekvenser i huvudet. Att bläddra i listorna för att se om du fångat något nytt, blir allt mer dystert. Mitt tips är då att vända på steken; Gör en önskelista över frekvenser och ID för dig att bevaka och att leta efter. Kolla av konditionerna och gör dina eftertänkta nerslag. Det ger utdelning.
Har du funnit en fyr på tex Island, anteckna datum och exakt tid. Chansen är stor att du kommer att hitta fler islänningar på andra frekvenser vid exakt samma tidpunkt. En Perseusinspelning, eller motsvarande, är här ovärderlig. För mig innebar köpet av en enkel och billig Afedri SDR för flera år sedan en stor revolution i fyrletandet. På datorskärmen får du snabbt en väldigt bra överblick och med hjälp av inspelningarna kan du oftast ”plocka” många fyrar vid samma korta konditionstopp. Mestors ”Top of the hour”-inspelningar är så klart bättre än ingenting, men med fyrarnas kontinuerliga anrop och långvågens snabbt skiftande konditioner missar du lätt det roliga om du bara har fem minuter per timme inspelat.
Det är samma naturlagar som styr långvågsmottagning som all annan radio-mottagning; Du kommer att finna flest fyrar under dygnets mörka timmar och under höst och vinter. Vår och sommar ödelägger åska, ofta på mycket långt håll, all identifiering. Skaffa dig ett åskvarnarprogram till datorn och passa på när Europa är åskfritt. Om ingen annan gör det så kommer dina öron och din hörsel att tacka dig.
Greylineeffekten märker du av även ”här nere”.
Lär dig hur skymningen förflytar sig. Det finns utmärkta hjälpprogram och ”appar” för detta också. Sunrise minus tre är en väldigt god regel.
Finns det fler fyrar än de på fyrbandet?
Gissa! Det finns fyrar tvärs över alla radioband. Tom radioamatörer håller egna fyra på tex 10 mb.
Se förra bilden. När du hittat alla fyrar, det finns ju trots allt ett ändligt antal av dem, kan du börja samla ambasader, nummersändare eller någon annan spännande ”utility-kategori”.
Aptitretare och lyssningstips
Vad man hör, är som alltid en kombination av läge, utrustning och kunskap/vana. Det blir därför vanskligt att komma med generella lyssnartips. Jag lyssnar företrädesvis i Skåne samt Blekinge och tipsen speglar detta:
Ofta hörs de flesta sydliga nordiska fyrarna. Många tyska, polska och ryska fyrar hörs dygnets mörka timmar året runt här i södra Sverige. Hörs fyren under dagtid kallas den ”Daytimer”. Ett stort antal kanadensiska fyrar är daytimers, i Parkalompolo.
Ibland, under den mörka årstiden, når konditionerna ner genom Europa, över Medelhavet och västerut till Island och Grönland. Mot sydost till Grekland och Turkiet, men sällan längre. Vi talar ju om 25 watt inmatad effekt, LV.
Mer sällan hörs Kanada och öarna i mellersta Atlanten. Dessa fyrar, > 4000 km bort, drar dels nytta av högre effekter och dels av sk ”Sea gain” dvs det faktum att radiovågor reflekteras med lägre förlust mot hav än mot land. Jag har suttit vid Frankrikes kust och eftermiddag efter eftermiddag regelmässigt kunnat lyssna på kanadensiska fyrar, mitt i sommaren. Grimeton- anläggningen, vid Varberg, se ovan, byggdes ju precis just där, för att det är vatten hela vägen till Long Island i NY där motagarstationen låg år 1920.
En säker indikator på goda sydliga konditioner är SAL på Cap Verde Öarna, 274 kHz, den modulerar ovanligtvis sin bärvåg och har inget sidband, men väl DAID. OZN på sydligaste Grönland är en trogen vintergäst vid goda nordvästliga konditioner. Du finner den på 372 kHz, plus och minus 400 Hz. Vid öppningar mot Kanada finner du ofta JT på 390 kHz, JC på 396 kHz samt DF på 350 kHz, alla med 400 Hz modulation och DAID. Mot sydost hörs på 355 kHz ARB i Iran regelbundet. Listan kan göras hur lång som helst.
Länkar mm
På Utility DX-ers Forum kan du bland mycket annat lyssna på fyren ROT i Rotterdam som sänder på 350,5 kHz.
För dig som vill ha koll på kontionerna rekommenderas SpaceWeatherLive.
Virtual Museum of Radio Communications är en fullmatad sajt för dig med lyssnarintresse utöver rundradio.
Klingenfuss i Tyskland ger ut ”utilitylyssnarnas WRTH”, dvs ”2015/2016 Guide to Utility Radio Stations”, du köper den enklast på välsorterade DX-Köp. Förlaget är mycket stora på utility-info, se deras imponerande kundlista. Se även artikeln i DX-Aktuellt 1/2015.
Om du lever i tron att långvågen, mellanvågen och kortvågen är utdöende, tänk om. Det är bara användningsområdena som utvecklas och för-ändras. Avstängda långvågssändare i Europa öppnar upp för många ohörda fyrar i väster och för rundradio i öster, till exempel Mongoliet.
Radiokommunikation på frekvenser som inte behöver reläsändare för att nå fram till mottagaren kommer för överskådlig framtid att finna sin användning. Men det tar vi över en egen pilsner. Tills dess, gläds över din privatflygande granne, utan honom och hans klubbkamrater hade fyrbandet idag varit tyst. Trafikflyget använder VOR, se bild nedan, som sänder på VHF samt DME på 1 GHz. Tuffa frekvenser för oss långdistanslyssnare.
Till sist
Du behöver BARA en radio, en fyrlista och ett morsealfabet för att ta dina första steg med fyrlyssning.
Men, gör gärna ett besök på REU Signals List för att leta efter det ”Call/ID” du hört. Det kommer att leda till att du gärna återvänder dit. Varje gång du vill veta vad du lyssnar på, tror jag. Fyller du så i din lokator, enligt ovan, i rutan ”From GSQ” får du riktning och avstånd på köpet.
Om du vill ha god hjälp i fyrvärlden rekommenderar jag att du ansluter dig till aktiva gruppen ”NDB List”, till exempel via den till utmärkta läsvärda sajten NDBList.info.
Lycka till med ditt fyrletande. Ge det ett försök, varför inte redan ikväll?
Göran Norstedt (sm7iym@gmail.com)