Rysk NDB-anläggning. Källa: Google.

Jag försöker här bringa klarhet kring en del av fyrlyssningens grundbultar. Om intresse finns kan jag utveckla ämnet i en kommande artikel.

Vadå fyrlyssning ?!

Det finns många sätt att använda radiovågor på. Ett av de över tiden mest intressanta tycker jag är positions- och distansbestämning. Idag när vi har GPS mottagare i telefoner, flygplan, båtar och bilar glömmer vi lätt att det ännu finns många tusen markbaserade radiofyrar som fortfarande vägleder. Våra optiska fyrar längs världens kuster och sjövägar har vi snart bara kvar av nostalgiska skäl, men det finns ett stort antal radioflygfyrar i fortsatt aktiv tjänst, världen över.
Jag kommer fortsättningsvis att hålla mig till de fyrar som finns i det så kallade fyrbandet mellan långvåg och mellanvåg, ca 280-530 kHz. De benämns NDB vilket står för Non Directional Beacons, dvs rundstrålande fyrar.
Jag vill hålla denna artikel på en lättförståelig nivå och kan kanske emellanåt bli upprepande och övertydlig. Tycker du det, så tänk på dem som vet lite mindre än du, men som ändå vill förstå.

Varför lyssna på fyrar?

Många fyrlyssnare, kanske tom de flesta, använder fyrar för att få hjälp med att ha ”förkoll” på de atmosfäriska konditionerna. Fyrar finns, lägligt nog, många gånger på platser där inga rundradiostationer finns. I vanlig ordning förekommer även i fyrsammanhang stations-, land- och diplomjägare. De enda som saknas är väl de utpräglade programlyssnarna 😉 . Dessa väljer
nog ett annat hobbysegment, troligen allt oftare baserat på www.
Vi är en illuster skara som i Sverige säkert inte överskrider något dussin återfallslyssnare. Oförbätterliga heltidsmissbrukare torde inte vara hälften så många. Så det finns plats för fler.

Vad är då en NDB?

Liksom fartygens fyrar klassificeras och indelas alltefter deras uppdrag, har även radiofyrarna givna olikheter. Tack och lov ligger nästan aldrig två fyrar med samma id på samma frekvens. OM de gör det finns de i olika världsdelar. Regler och
standarder finns som väl är. För att underlätta lyssnandet ombord, enades man tidigt kring identifieringssättet. Fyrarna sänder alla sin identifikation med långsamma morsesignaler. Envist upprepade i ett återkommande mönster. Oftast 60/24/7. Morsesignalerna sänds med det något ovanliga trafiksättet A2, vilket innebär att ”pipen” är amplitudmodulerade och kan
höras på en enkel och därmed funktionssäkrare mottagare; Ingen BFO eller produktdetektor behövs. Dessa kunde vibrera ”loss” och äventyra avläsning och därmed fyridentifikation i flygplan och på fartyg. Dagens återstående NDB är så
gott som alla uteslutande flygfyrar. De används av främst mindre plan och helikoptrar för att i mörker och vid dåligt väder kunna finna sin destination, position och hitta rätt. Flygfyrarna är av två kategorier. Flertalet finns i direkt anslutning till en flygplats medan ett mindre antal ligger utefter flygrutterna mellan flygplatser, sk enrute-fyrar.

Var hittar jag dem?

Fyrarnas huvudsakliga hemvist är som ovan sagts, det sk fyrbandet, men många återfinns på såväl lägre som högre frekvenser. Långvågen för rundradio är en utdöende europeisk företeelse, i Amerika är även LV ett fyrband. Du har säkert råkat på morsesignaler på mellanvågen. Där håller många fyrar från Ryssland och de forna sovjetrepublikerna till. Fyren ger sitt id med amplitudmodulerad telegrafi. Fyrfrekvensen, som anges i alla listor, är bärvågens frekvens. Där hörs inget id. Fyrens id finner du på ett av, eller vanligen bägge,´sidbanden´. Vanligen ligger sidbanden 400 Hz eller 1000Hz på vardera sidan om fyrens bärvåg.
Ett exempel som belyser detta: Fyren ”OZ” i Kärdla, Estland har sin bärvågsfrekvens angiven till 317,0 kHz, men där hörs inte dess id, detta hör du i runda tal på 316,6 respektive 317,4 kHz. RUS, FRA, ITA, POL, USA m fl använder vanligen 1000 Hz medan SWE, ENG, CAN, NOR m fl använder 400 Hz. Det finns andra, ovanligare, sidbands-frekvenser med det är överkurs.

Vad behöver jag?

De starkaste fyrarna i din närhet hör du säkert utmärkt på en vanlig LV/MV-radio med dess inbyggda ferritantenn. Blir du fångad av denna vanebildande hobby är det en stor fördel att använda en mottagare med mycket god selektivitet. Idag får väl detta uttydas SDR. Denna mottagartyp har i fyrsammanhang ytterligare en stor fördel som jag återkommer till.
Antennfrågan löser du, med tanke på den långa våglängden, enklast med en loop eller en aktiv, rundstrålande, antenn. Båda dessa kan köpas färdiga, eller enkelt byggas av den händige. Till loopens fördel hör att den kan roteras och därmed väljer användaren vilken station som ska minimeras eller maximeras. Den rundstrålande slipper du rotera allteftersom konditionerna
eller önskemålen varierar. Själv använder jag Wellbrooks produkter, tre st ALA och två st FLG. Om du som jag spelar in hela mellanvågen med Maxtor, Perseus eller SDRConsole får du fyrbandet sas på köpet.
Ytterligare tillgångar i fyrletandet är god hustrusupport, stort tålamod och mörker hela vägen mellan fyr och lyssnare. De flesta fyrar använder i våra sammanhang mätt mycket låga effekter. 5-25 watt är vanligast. I ensliga områden kan upp till 1-3 kW användas men det gäller främst öar i Atlanten och områden i exempelvis norra Kanada.

Identifiering

NDB i mitt närområde, illustrerat i Google Earth. Röda är redan hörda, gula jagas och de vita är tagna ur drift.

Alla fyrar har ett, för frekvensen, unikt id som vanligen vanligen består av en, två eller tre bokstäver. Vissa enstaka fyrar blandar in siffror och kan bestå av upp till fem tecken. För att veta vilken fyr du lyssnar på bör du därför i steg ett vara utrustad med kunskap i morsealfabeten. Jo, det finns fler än ett. Du kommer nog att höra många fyrar i österled och där använder dom ju
kyrilliska tecken, men förbli lugn, det är bara en handfull tecken som tillkommer.
Nu har du antecknat fyrens frekvens och fyrens id. Visst vore det då roligt att veta var den fyren är geografiskt belägen. För detta ändamål finns det flera bra lösningar. Online finns en logg som visar nästan allt. Du finner den på
http://www.classaxe.com/dx/ndb/reu/ . Fyll bara i funnet fyr-id i rutan ´Call/ID´och tryck enter så kommer flera viktiga uppgifter om fyren fram ur databasen. Tycker du bättre om pappers- eller CD-listor köper du dessa utmärkta produkter hos Michael Oexner på hans sida: http://www.ndblist.info/beacons/NDBpublications2019.pdf. En tredje källa är WWSU, ett litet smidigt och prisbilligt program som ger både sökbarhet och loggskrivning, på samma gång. Själv använder jag dagligen såväl online- som CD-varianterna.
Det är intressant tycker jag att i Google Earth se fyrplatsen, det fixar Michaels CD. Alla mina loggar sköter jag btw i Excel. For better or for worse. Libre Office rekommenderas, det ger nästan samma prestanda som MS Office, gratis.

Rapporter och QSL

Tillhör du dem som fortfarande traktar efter andra personers bekräftelse, så är du inte heller här ensam bland fyrjägare. Det berättas mig att fyrstationer inte ligger efter BC-stationer i QSLstatistiken, snarare kanske tvärt om. Fyrarna driftas ofta av eldsjälar som sätter stort värde på att få bekräftelse på sitt arbete.

Det finns hjälp på nära håll

Du kanske redan är medlem på någon av Yahoo´s ”userlists”, exvis NORDX. Hos Yahoo finns även en livaktig grupp för oss som gillar fyrar. Du finner den här: https://groups.yahoo.com/neo/groups/ndblist/info . Gruppen är sluten och kräver medlemskap, vilket är gratis och tillgängligt för alla intresserade. Du söker medlemskap på angiven sida.
Många har genom åren skrivit förnämliga ”handböcker” i ämnet och lagt ut dem fritt på nätet. En del har stulits av samvetslösa och dessa är därför inte längre tillgängliga. Googla och du skall finna. http://www.ndblist.info/ är annars en mkt bra utgångspunkt i www-terrängen. Tyvärr är NDB-lyssning inte representerat i så värst många tipsspalter o dyl. Yahoogruppen
rekommenderas även i detta sammanhang därjämte publikationerna: finska Radiomailmaa samt engelska MW News. Parka-loggarna innehåller ibland NDBhörigheter, företrädesvis från AK o CAN.
Googla på ”Non Directional Beacons” så får du bättre träffar än du får på förkortningen ndb. Du hittar där bilder, text och videos. «Utility» är samlingsbegreppet för alla icke rundradio- eller amatörradioaktiviter på banden. Sök och finn.

Att titta på radiofyrar

En speciell bonus för oss som lyssnar på fyrar med SDR-mottagare ligger i det faktum att SDRprogrammen kan visa mottagningsfrekvensen i ett sk vattenfall. Rätt inställt ger vattenfallet en utmärkt möjlighet att SE fyrarna i stället för att lyssna på dem. Du får kanske laborera med storlek, hastighet och kontrast för att nå din bästa inställning och då få en visual istf aural copy. En printscreen och verifikationen är hemma. Själv har jag en ärftlig hörselnedsättning och jag letar mina fyrar till 95% direkt på skärmen. Olika program är olika lämpade för denna presentation och jag tycker SDRConsole är outstanding. Visual
copy är ett trevligt och tyst sätt som öron, huvud och omgivning uppskattar. Jo jag äger hörlurar, men utan dem kan jag tom föra enklare samtal med hustrun allt medan fyrarna rullar förbi i lagom takt.

På bilden till vänster finner du, från vänster (Vattenfallet rullar uppifrån och ner):
´V´, i Kokola, Finland, id 400 Hz på var sida om sin bärvågsfrekvens 339 kHz. Sedan ´QD´ i Petrozavodsk, Ryssland, med 800 Hz modulation på 340 kHz. ´KAI´ i Kaippo, Finland även den på 340 kHz, men med 400 Hz modulering. Svagt ser du ´DB´ 400 Hz till höger om 341 kHz med en ton, sk Daid, mellan sina id. Detta är Destruction Bay, YT, i Canada. På högerkanten innan UTCmarkeringarna ´VD´ Vadsö i Norge. Många fyrar använder bokstäver ur sin geografiska namn i identifikationen. Bilden är från PAX 107.

Hjälpmedel som jag kan rekommendera

Förutom lämplig radio och antenn behövs inget annat än morsealfabetet och en fyrlista. Se kommentarer om morse ovan. Dagens SDR-mottagare gör att de tidigare så vanliga audiofiltren kan anstå, likaså de förnämliga Chebuchev-filtren till antenningången. Dessa två filtertyper gör inte ett sämre jobb idag, men moderna mottagares superbranta filter och inbyggda selektiva ingångsfilter gör ett utmärkt jobb. Bra öron och dito hörlurar kommer att göra nytta när två eller flera fyrar tutar på nästan precis samma sidbandsfrekvens. Välj gärna en låg ton för din morseavkodning. Ditt öra klarar då bättre att skilja mellan signalerna. Byt standardinställningen 600 Hz till 300 eller 400. Tryck på Perseus blåa fyrkant, välj Software Settings och sedan ”CW Note Pitch” i högra kolumnen.

Lycka till på fyrbanden!
GÖRAN