På ömse sidor om den gamla, nu obsoleta, nödfrekvensen för telegrafi, på 500 kHz,  finns två välanvända frekvenser nämligen 518  respektive 490 kHz. Här  lever, i allra högsta välmåga, de teleprintersändningar som är avsdedda för sjöfartens  säkerhet.

Konceptet tog fart i England på 1970-talet för att förse sjöfarten på Nordsjön med en enkel, billig och tillförlitlig stormvarningskälla.  I slutet av 80-talet spreds det till fler länder och det gjordes  på 90-talet till obligatorium.

Allt eftersom fyrplatser och kustradiostationer avfolkas och tystnar, samt lång- och mellan-vågsändningar släcks ner, har intresset för dessa mot sjöfarten riktade RTTY-sändningar ökat kommersiellt. Sedan 1993 regleras att  SOLAS-klassade fartyg måste ha och använda NAVTEX ombord. Systemet  ingår i GMDSS´ nödsystem och är en del av IMO, International Maritime Organisation´s ansvarsområde inom FN.

Så gott som samliga nationer med «havskust»  har dessa sändare, Sverige tex har tre. Sändarna använder relativt låg effekt, vanligen 100 – 300 watt och de är avsedda att på sin markvåg  nå fram till fartyg till sjöss, inom en radie på 400 nautiska mil. Till fartyg i hamn utlovas ingen mottagning, detta pga: «känsligheten för markbaserade störningar» slut citat.

IRU:s NAVTEX-förordning bestämmer att utsänd effekt skall minimeras, allt efter behov, för att undvika störningar till andra zoner, se texten.

För mig och kanske för dig

Med dagens mycket frekvensstabila mottagare har vi hobbylyssnare väldigt goda möjligheter att lyssna på dessa meddelanden och de går alla i full  klartext. På 518 kHz gäller uteslutande engelska och för övriga, sk lokala, språk 490 kHz.

Fast jag sålt segelbåten fortsätter mitt eget  intresse för havet, navigation och NAVTEX.

Vad sänds?

Namnet NAVTEX skvallrar lite om syftet: NAVigationsmeddelanden i TEXtformat. Många tror att det bara handlar om väder, men meddelandena har ytterligare många  syften. En kväll framför NAVTEX-avkodaren avslöjar mycken dramatik på haven.

Vid sidan om traditionella väderleksrapporter och därmed närliggande stormvarningar meddelas uppgifter om exempelvis bojar som slocknat eller begett sig  på drift, isförhållanden, skjutvarningar, under-vattensarbeten,  MOB – man över bord – larm och fiskebåtar med motorhaveri etc. När jag skriver denna text skickar Novorossiysk ut skjutvarningar för Svarta Havet och förbjuder sjöfart inom angivna sektorer.

Hur är systemet uppbyggt?

Alla internationella sändningar på engelska samsas på en och samma frekvens, 518 kHz. Detta görs för att förenkla mottagningen. Denna enda frekvens kan då bevakas var fartyget än befinner sig, runt om på hela jordklotet.
För att undvika total kakafoni och för att skilja stationerna åt, delar man in dygnets timmar i tidsluckor och världskartan i zoner.
Sammantaget innebär detta att alla NAVTEX-mottagare ombord på fartyg, sedan lång tid, har kunnat göras helt automatiserade, även de till nöjesbåtar.

Tidsluckor

Traditionellt har vakthållningen ombord indelats i fyratimmarspass. Du som har en skeppsklocka hemma på väggen eller i ruffen, vet att dessa ur anger tiden med sk «glas»;  Ett till åtta slag, med omstart var fjärde timme. NAXTEX har lånat denna fyratimmarsrepetering.

Varje fyratimmars pass är vidare indelat i tio minuters sk «slots» – tidsluckor – som tilldelas stationen unikt, en slot till varje stn, summa 24 st möjliga.

Zoner
Världshaven är i sin tur uppdelade i  22 st NAVTEX-zoner. Se bilden här bredvid. Varje zon har sin egen slotindelning.

Den logiskt lagde har nu slutit sig till, att upp till 22 olika NAVTEX-stationer kan sända jorden runt samtidigt och upprepa sina sändningar var fjärde timme. Totalt finns det mao plats för 528 olika stationer.

Lite teknik för den nyfikne

RTTY, Radio TeleTYpe, sänds på lång- till kortvåg med NBDT, dvs Narrow Band Direct Printing. En envägs felkorrigerande algoritm, SITOR-B, som du kan Googla om,  används för att öka läsbarheten. Sändningarna moduleras med BFSK, Beat Frequency Shift Keying, 170 Hz i 100 Baud.

På vanlig svenska uttyds detta som att sändaren moduleras med två toner med 170 Hz separation och i hastigheten 10 tecken per sekund. Tecknen repeteras enligt ett bestämt mönster så att förlorade tecken kan kännas igen vid mottagning.

Hur lyssnar  jag?

Utöver din någorlunda frekvensstabila mottagare utrustad för RTTY- eller SSB-motttagning, behöver du bara en enkel dator och en mjukvarudemodulator, dvs NAVTEX-avkodare. Du laddar tex ner det fria programmet YaND,  – Yet another Nevtex Decoder – nu i version 7.0 och kopplar mottagarens audio ut, till datorns linje- eller mikrofoningång. Programmet har utvecklats av belgaren Dirk Claessens, det är heltäckande och väldigt användarvänligt.

En bit ner i programbiblioteket på sajten NDBList.info hittar du länken för  nerladdning av programmet. Du slipper krångliga inställningar och det finns en utmärkt, lite äldre, hjälpfil för den nyfikne.

 Meddelandesyntax

Ett NAVTEX-meddelande inleds alltid, efter osynliga synksignaler, med ZCZC varefter följer fyra tecken, tex IA51. Första tecknet talar om slottens namn, andra meddelandetypen och siffrorna meddelandenumret. Därpå följer meddelandetexten och hela meddelandet avslutas med NNNN. Känns det igen?

De vanligaste meddelandetyperna (hos mig) är:
A. Navigations varningar (ojämförligt störst)
B. Meterologiska varningar
E. Meterologiska prognoser
L. Kompletterar A (med tex skjutvarningar)
D. Eftersök och räddning

Vissa meddelandetyper har företräde i systemet och kan inte filtreras bort av mottagaren, de är  vädervarningar, navigationsvarningar och eftersök och räddning.

Alla stationer sänder inte sitt namn i klartext, men i sändningsschemat ser man vilka som kan vara aktuella. Textens innehåll ger ofta kompletterande, stationsunik, information. Men använder du YaND, så sköter programmet allting, inkl logg och statistik.

Så här kan det se ut

ZCZC IA51
101137 UTC APR 15
IZMIR TURK RADIO
NAVTEX N/W NR:360/15 AEGEAN SEA
FIRING EXERCISE ON 15 AND 16 APR 15
FROM 0700Z TO 0800Z IN AREA BOUNDED …
…
NNNN

Vad hörs?

Under den mörka tiden på dygnet hörs här i södra Sverige nästan alla Europas stationer.  Jag har från mitt eget läge i Blekinge dock lite svårt att höra alla sändare i POR och ESP.

Vid riktigt goda konditioner hörs Nord- och Centralamerika, Atlanten, Mellan Östern osv.

SDR-mottagare och USB

Om du har en SDR-mottagare, kan du med fördel använda hjälpprogrammet VAC, Virtual Audio Cable,  för att sända ljudströmmen till  decodern. Lyssnar du med en transceiver som har ett inbyggt ljudkort, tex Icom IC-7610 eller IC-7300 kan du ta ljudströmmen direkt via USB. Enkelt!

Aktiv användargrupp

När du ändå är igång så kan du söka dig till den mycket aktiva användargruppen The NAVTEX DX Group.

>>  NAVTEX är en utmärkt konditionsindikator!

Nostalgihörnet

Näe, det var väl inte bättre förr!
Men, då var det ‘trolleri’ när oscilloskopet visade de korsade ellipserna och de aktiva filtren silade fram bokstäver på den tunga teleprintern.

Lycka till med din NAVTEX-lyssning, för snart tar nog sateliterna, typ EPIRB över, IMHO.

Sist, men inte minst… Allt du vill veta om NAVTEX finns på MySeaTime.