{"id":150,"date":"2012-10-03T15:45:57","date_gmt":"2012-10-03T13:45:57","guid":{"rendered":"http:\/\/www.sdxf.se\/WP\/?page_id=150"},"modified":"2023-07-02T21:04:13","modified_gmt":"2023-07-02T19:04:13","slug":"fm-dx-ing","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.sdxf.se\/WP\/?page_id=150","title":{"rendered":"FM DX-ing"},"content":{"rendered":"

Att vara FM-DX-are inneb\u00e4r att man mer \u00e4r beroende av det ”vanliga v\u00e4dret” – regn och l\u00e5gtryck fast mer \u00e5t det andra h\u00e5llet.<\/p>\n

I b\u00e5de radio och TV presenteras v\u00e4der, oftast n\u00e4mns kampen mellan olika luftmassor – kall och varm. R\u00f6relsen beskrivs i form av l\u00e5gtryck eller h\u00f6gtryck. S\u00e5 fort ordet h\u00f6gtryck \u00e4r omn\u00e4mnt, reagerar vi \u00e5t det positiva h\u00e5llet. ”Vackert och varmt”, det \u00e4r just det v\u00e4dret semesterfirare och FM-DX-are vill ha.<\/p>\n

F\u00f6r att n\u00e5gorlunda f\u00f6rst\u00e5 mekanismerna bakom goda FM-f\u00f6rbindelser kr\u00e4vs en liten lektion i meteorologi. Genom att k\u00e4nna till grunderna, kan det inneb\u00e4ra att man l\u00e4ttare hittar dagar med goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r bra FM-DX.<\/p>\n

V\u00e4der och FM-konditioner<\/strong><\/p>\n

Den h\u00e4r artikeln skulle ha skrivits f\u00f6r l\u00e4nge sedan. Kunskap om hur v\u00e5rt v\u00e4der p\u00e5verkar utbredningen av radiosignaler p\u00e5 FM-bandet \u00e4r oftast grundat p\u00e5 erfarenhet. Att h\u00f6gtryck ger bra f\u00f6rh\u00e5llande vet v\u00e4l de flesta. P\u00e5 sommaren \u00e4r det f\u00f6rekomst av E-skip (Es) som m\u00f6jligg\u00f6r mottagning av FM-stationer kring Medelhavet. Men vad beror det p\u00e5? Underlaget till denna artikel \u00e4r vad som Jim Bacon (G3YLA) skrev f\u00f6r Practical Wireless i okt -90.<\/p>\n

De flesta \u00e4r intresserade av v\u00e4der i ett eller annat sammanhang. Som DX-are konstaterar vi att konditionerna \u00e4r ”st\u00f6rda” n\u00e4r inget h\u00f6rs. Orsaken finner vi oftast att solen har haft ett utbrott, n\u00e4r oerh\u00f6rda energier kastas ut och senare p\u00e5verkar det geomagnetiska f\u00e4ltet. Hur ”st\u00f6rda” konditionerna \u00e4r f\u00e5r vi reda genom A-index (eller K-index), som ger oss uppfattning om sannolikheten f\u00f6r goda\/d\u00e5liga konds. Detta g\u00e4ller fr\u00e4mst f\u00f6r det normala DX-andet p\u00e5 KV och MV.<\/p>\n

F\u00f6r de som d\u00e4remot DX-ar p\u00e5 FM, g\u00e4ller \u00e4ven ovanst\u00e5ende, men inte i alls samma grad. \u00c4r det en riktig saftig st\u00f6rning, uppst\u00e5r ju norrsken, och d\u00e5 drar oftast MV-DX-aren filten \u00f6ver huvudet och sover gott. P\u00e5 FM kan det vara motsatta f\u00f6rh\u00e5llanden (Aurora) – l\u00e5ngv\u00e4ga stationer kan h\u00f6ras (kanske 50-150 mil bort) om \u00e4n lite brusigt.<\/p>\n

H\u00f6gtryck och inversioner<\/strong><\/p>\n

Ordet i sig sj\u00e4lv \u00e4r sj\u00e4lvf\u00f6rklarande – h\u00f6gt tryck, dvs den luftmassa eller luftpelare som finns ovanf\u00f6r v\u00e5ra huvuden ut\u00f6var ett st\u00f6rre tryck \u00e4n om ett ov\u00e4der (l\u00e5gtryck) passerar. Genom att studera en barometer kan vi enkelt f\u00f6lja tryckf\u00f6r\u00e4ndringar.
\nSnabbast sker detta under h\u00f6sten, n\u00e4r vintern st\u00e5r f\u00f6r d\u00f6rren och mycket energi samlas \u00f6ver det varma Atlanten. Trycket m\u00e4ts i hPa (hette tidigare millibar) och ”normalt” lufttryck \u00e4r 1013 hPa.<\/p>\n

De kraftigaste h\u00f6gtrycken f\u00f6rekommer fr\u00e4mst under den m\u00f6rka \u00e5rstiden (september-mars). Under en h\u00f6gtrycksbildning \u00e4r det ett stort omr\u00e5de inom vilket luft faller (sjunker ner\u00e5t) med en hastighet av ca 1 cm\/s. Horisontella hastigheten \u00e4r d\u00e4remot 100 g\u00e5nger st\u00f6rre (5-10 m\/s). I ett l\u00e5gtryck \u00e4r b\u00e5de den vertikala och horisontella hastigheten avsev\u00e4rt h\u00f6gre. V\u00e5rt v\u00e4der \u00e4r mer beroende av vertikal r\u00f6relse \u00e4n horisontal. Trycket \u00e4r st\u00f6rst vid jordytan och minskar med h\u00f6jden, d\u00e4rf\u00f6r r\u00f6r sig luft som sjunker (subsiderar) till ett omr\u00e5de med h\u00f6gre tryck.<\/p>\n

\u00d6kande tryck<\/strong><\/p>\n

Alla har vi s\u00e4kert m\u00e4rkt att en pump blir varm n\u00e4r vi fyller ett cykeld\u00e4ck. Det beror inte p\u00e5 friktionen utan mer av \u00f6kande tryck inne i pumpen. Samma princip r\u00e5der inom h\u00f6gtryck. I Alperna finner vi just denna fallvind som ”f\u00f6hn” – en varm och torr vind. En bit ovanf\u00f6r jordytan har luften uppv\u00e4rmts av denna subsidens och vi har d\u00e4rf\u00f6r n\u00e5got som kallats inversion. Normalt blir det kallare ju h\u00f6gre upp vi kommet i lufthavet (se figur).<\/p>\n

Jordytan v\u00e4rms fr\u00e4mst genom solstr\u00e5lning och det l\u00e4gsta luftskiktet f\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r inte sin v\u00e4rme av subsidens under dagtid.
\nUnder kv\u00e4ll och natt sker det omv\u00e4nda, utstr\u00e5lningen av jordv\u00e4rme \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n infl\u00f6det. Ett gr\u00e4nsskikt bildas ett par hundra meter upp fr\u00e5n marken, d\u00e4r vi finner att temperaturen \u00f6kar ist\u00e4llet j\u00e4mf\u00f6rt med den normala (se fig). Det ovanf\u00f6r liggande luftskiktet \u00e4r subsiderat och \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r torrare – den relativa fuktigheten \u00e4r l\u00e4gre.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Subsident inversion<\/strong><\/p>\n

Kontrasten mellan luftmassorna kallas d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6lj-aktligen ”subsident inversion”.
\nTemperaturavtagande blir h\u00e4r inverterat, dvs det blir varmare \u00e4n f\u00f6rv\u00e4ntat. De f\u00f6rsta tecknen p\u00e5 s\u00e5dan subsidens sker inte f\u00f6rr\u00e4n under 1500 meters h\u00f6jd.
\nI ett h\u00f6gtrycks centrala kan det n\u00e5 l\u00e4gre ner, ja rent av till jordytan. Denna fysikaliska process p\u00e5g\u00e5r inom stora omr\u00e5den kring jorden i fr\u00e5ga om horisontell utbredning. Och i sin tur best\u00e4mmer den ocks\u00e5 den geografiska utbredningen av radiof\u00f6rbindelser orsakade av h\u00f6gtryck.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Jordytan \u00e4r en m\u00f6rk yta, och under en klar natten sker snabbt en avkylning (som ett bra exempel \u00e4r markfrost som ger halka, trots att lufttemperaturen kan vara flera plusgrader). Denna s k ”markinversion” \u00e4r grund, oftast str\u00e4cker den sig kanske 100-300 meter upp och f\u00f6rekommer oftast vintertid. Om den str\u00e4cker sig \u00f6ver flera dagar, f\u00e5r vi ett ”lock” som om\u00f6jligg\u00f6r luftutbyte och vi drabbas av ”smog” (G\u00f6teborg \u00e4r ibland utsatt f\u00f6r detta). Normalt uppl\u00f6ses denna inversion av solen p\u00e5 dagtid. Synligt f\u00f6r denna inversion \u00e4r att skorstensr\u00f6ken planar ut och att det bildas ett dis- eller r\u00f6kskikt.<\/p>\n

H\u00f6gtryck best\u00e5r i allm\u00e4nhet 1-2 veckor men bryts sedan ner eller r\u00f6r sig bort. I vissa fall f\u00e5r man dock ett permanent h\u00f6gtrycksomr\u00e5de.
\nMest k\u00e4nt \u00e4r v\u00e4l det Azoriska h\u00f6gtrycket, ett annat \u00e4r h\u00f6gtrycket vintertid \u00f6ver Sibirien.
\nK\u00e4nnetecknen f\u00f6r h\u00f6gtryck \u00e4r luft lagras horisontalt och detta ofta \u00f6ver stora avst\u00e5nd. N\u00e4rmast marken \u00e4r luften ofta fuktig och kall medan den h\u00f6gre upp \u00e4r varmare och torrare. Det \u00e4r just denna f\u00f6reteelse som vi kan f\u00e5 gl\u00e4dje av n\u00e4r det g\u00e4ller radiof\u00f6rbindelser.<\/p>\n

L\u00e5gtryck<\/strong><\/p>\n

Mellan varma och kalla luftmassor utspelas dagligen v\u00e4derdramatik. Gr\u00e4nsomr\u00e5den \u00e5tskiljs av fronter – varma och kalla. Kopplade till dessa finns l\u00e5gtryck. V\u00e4dersystem r\u00f6r sig snabbt i j\u00e4mf\u00f6relse med h\u00f6gtrycken. Hastigheten \u00e4r beroende av l\u00e5gtryckens utvecklingsfas. P\u00e5 h\u00f6sten \u00e4r aktiviteten livlig \u00f6ver Atlanten. Gr\u00e4nsen mellan tropisk varm luft och kall polar luft sk\u00e4rps. D\u00e5 bildas vad vi kallar f\u00f6r Polarfronten. L\u00e4ngs denna r\u00f6r sig l\u00e5gtrycken under f\u00f6rdjupning fr\u00e5n \u00f6stra Kanada via Island till Skandinavien (se fig ). Normalt tar en l\u00e5gtrycksutveckling 1\u00ad3 dagar. Mittfasen \u00e4r den mest aktiva, d\u00e5 kan vindarna uppg\u00e5 till stormstyrka (25 m\/s) f\u00f6r att sedan sakta fart och intensitet. Till en b\u00f6rjan \u00e4r ett l\u00e5gtryck litet och ettrigt, f\u00f6r att sedan bli mer omfattande och tappa fart. Utvecklingen sker b\u00e5de horisontalt och vertikalt.
\nEtt nybildat l\u00e5gtryck existerar f\u00f6rst i grunda niv\u00e5er.
\nVirvelstrukturen medf\u00f6r efterhand att mer och mer luft dras in fr\u00e5n h\u00f6gre niv\u00e5er. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00f6rankras l\u00e5gtrycket i den h\u00f6gre atmosf\u00e4ren och farten minskas. Efter 4\u00ad5 dagar kan det ligga n\u00e4stan stilla – l\u00e5gtrycket har ”gr\u00e4vt ner sig”.<\/p>\n

Jetstr\u00f6m<\/strong><\/p>\n

I \u00f6vre delen av atmosf\u00e4ren p\u00e5 ca 10 km h\u00f6jd \u00e5terfinns ett kraftigt vindband.
\nDetta \u00e4r kopplat till v\u00e4dersystemen vid jordytan och bl\u00e5ser parallellt med dessa, just framf\u00f6r en varmfront och bakom en kallfront. Hastigheten hos jetstr\u00f6mmen kan uppg\u00e5 till s\u00e5 mycket som 100 m\/s. M\u00e5nga flygbolag f\u00f6rs\u00f6ker utnyttja eller undvika dessa h\u00f6ga vindstyrka beroende p\u00e5 flygriktning. Mycket br\u00e4nsle kan ju sparas om man f\u00e5r 300 km\/t gratis som p\u00e5skjut. Nere p\u00e5 marken kan vi se jetstr\u00f6mmen som l\u00e5nga kantiga cirrusmoln bakom en kallfront. Framf\u00f6r varmfronten \u00e4r cirrusmolnen formade som liggande kommatecken och med snabb r\u00f6relse. Vindarna p\u00e5 denna h\u00f6jd \u00e4r betydligt mer regelbundna och j\u00e4mna j\u00e4mf\u00f6rt med dem vid markytan.<\/p>\n

Andra v\u00e4derstrukturer<\/strong><\/p>\n

Mellan h\u00f6g- och l\u00e5gtryck finns det h\u00f6gtrycksryggar och tr\u00e5g (l\u00e5gtrycksr\u00e4nnor).
\nM\u00f6nstret p\u00e5 dessa ser ut som sinusv\u00e5gor, d\u00e4r topparna \u00e4r ryggar och dalarna \u00e4r tr\u00e5g. Liksom hos sinusv\u00e5gen \u00e4r amplituden avg\u00f6rande f\u00f6r hastigheten. Ju l\u00e4gre amplitud, desto l\u00e4gre hastighet och vice versa med jetstr\u00f6mmen som styrmedel. Axelns l\u00e4ge p\u00e5 rygg\/tr\u00e5g kan vara av intresse i samband med bildande av Es. S\u00e5dana h\u00f6gt (ca 6\u00ad10 km) liggande axlar som \u00f6kar i amplitud (hastighet) kan visa sig som cirrustofsar och d\u00e4rmed indikera f\u00f6rekomst av Es.<\/p>\n

Tropo<\/strong><\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt har det blivit mycket meteorologi, men det blir l\u00e4ttare att f\u00f6rst\u00e5 resultatet. Bildandet av inversion \u00e4r ett m\u00e5ste f\u00f6r en ”tropo”-f\u00f6rbindelse, eftersom den skapar n\u00f6dv\u00e4ndiga kontraster mellan temperatur och fuktighet p\u00e5 en relativt smalt h\u00f6jdintervall. En luftmassas radiorefraktionsindex \u00e4r en funktion av temperatur – tryck – fuktighet, d\u00e4r den sista \u00e4r viktigast. Som en f\u00f6rsta approximation ska vi bara ta h\u00e4nsyn till \u00e4ndrad fuktighet under en inversion. Detta f\u00f6r att f\u00e5 en f\u00f6rst\u00e5else av troliga f\u00f6r\u00e4ndringar i tropo-konditioner.<\/p>\n

F\u00f6ljande formel g\u00e4ller f\u00f6r att best\u00e4mma refraktionsindex:<\/p>\n

\"\"<\/a>d\u00e4r P= trycket (hPa), e= \u00e5ngtrycket (hPa), T=grader Kelvin och N \u00e4r ett modifierat refraktionsindex.
\nSambandet mellan N och n (det verkliga indexet) \u00e4r N= (n-1) x 106<\/sup> och detta f\u00e5r som f\u00f6ljd att att enheterna blir l\u00e4ttar att handskas med. Ett verkligt index p\u00e5 1000350 blir 350.<\/p>\n

Detta modifierade ger ett v\u00e4rde p\u00e5 350 vid markytan och minskar med h\u00f6jden. Normalt \u00e4r det en f\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 40 enheter per km i h\u00f6jd, medan en minskning av mer \u00e4n 157 enheter ger upphov till f\u00f6rb\u00e4ttrade VHF-egenskaper. Anledningen \u00e4r en \u00f6kad f\u00f6rm\u00e5ga att b\u00f6ja av signaler tillbaka till jorden p\u00e5 st\u00f6rre distanser, \u00e4n vad som sker normalt.<\/p>\n

Dukt <\/strong><\/p>\n

Som vi tidigare behandlat, bildas inversioner p\u00e5 allt f\u00f6r l\u00e5g h\u00f6jd (1500 meter eller l\u00e4gre) f\u00f6r att medverka till en ”enkel studs” (skip) av HF-karakt\u00e4r n\u00e4r det g\u00e4ller mycket l\u00e5nga avst\u00e5nd, 150-300 mil. H\u00e4r finns en trolig f\u00f6rklaring att signalen g\u00e5r i en dukt – f\u00e5ngad av en v\u00e5gr\u00f6relse skapad av inversionen. Signalen tappar d\u00e5 lite energi och kan d\u00e4rf\u00f6r f\u00e4rdas l\u00e5nga str\u00e4ckor.
\n<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Lyssnartips<\/strong><\/p>\n

F\u00f6ljande kan vara en v\u00e4gledning f\u00f6r goda tropokonditioner:<\/p>\n

    \n
  1. L\u00e5ngv\u00e4ga signaler vid kanterna av ett omfattande h\u00f6gtryck med l\u00e5g r\u00f6relse.<\/li>\n
  2. Kortvarig f\u00f6rbindelse bakom och parallellt med en kallfront.<\/li>\n
  3. Signalv\u00e4g genom ett h\u00f6gtryckscentrum, kan f\u00f6rkortas av markg\u00e5ende inversion.<\/li>\n
  4. Att kl\u00e4ttra upp i ett berg f\u00f6r att komma \u00f6ver en inversion \u00e4r allts\u00e5 inte tillr\u00e5dligt, s\u00e5vida du inte vill njuta av sol och fin sikt. Det \u00e4r ju under inversionen som \u00e4r b\u00e4st f\u00f6r FM-lyssnande.<\/li>\n
  5. N\u00e4r ett h\u00f6gtryck passerat landet sjunker ju trycket och \u00f6kande vind kan f\u00f6ra med sig fuktigare luft och kan ocks\u00e5 ge goda DX.<\/li>\n
  6. Konditionerna f\u00f6rb\u00e4ttras under kv\u00e4llar och natten n\u00e4r markinversion utvecklas. H\u00e4r kan det \u00e4ven bli en lagom vinkel f\u00f6r att n\u00e5 subsidens-inversionen, d\u00e4r dukter kan f\u00f6rekomma.<\/li>\n
  7. Sj\u00f6bris l\u00e4ngs kusterna f\u00f6r ocks\u00e5 med sig fuktigare luft under sommarm\u00e5naderna.<\/li>\n
  8. Just vid hav kan det ocks\u00e5 f\u00f6rekomma goda f\u00f6rh\u00e5llanden. Exempelvis \u00f6ver Nordsj\u00f6n och \u00d6stersj\u00f6n.<\/li>\n<\/ol>\n

     <\/p>\n

    Sporadiskt E<\/strong><\/p>\n

    Detta \u00e4r en typisk sommar-f\u00f6reteelse, fr\u00e5n mitten av maj till slutet av augusti. Kan \u00e4ven f\u00f6rekomma under andra tider av \u00e5ret. Bilden av Es skiftar beroende av frekvens. Oftast m\u00e4rker vi f\u00f6rh\u00f6jd aktivitet p\u00e5 27 MHz (PR-bandet) n\u00e4r italienare dundrar in. H\u00f6gre upp i frekvens sker det en nerg\u00e5ng i antalet tillf\u00e4llen. Ofta \u00e4r det Es mellan 87 och 93 men inget h\u00f6gre upp. Vid ytterst f\u00e5 tillf\u00e4llen har det varit som bara 100-108 g\u00e5tt men inte den l\u00e5ga delen.<\/p>\n

    Uppkomsten av Es och kopplingen till aktuellt v\u00e4der \u00e4r fortfarande under livlig diskussion.
    \nDen nuvarande tolkningen \u00e4r att Es orsakas av s k ”wind shear” i nedre jonosf\u00e4ren. Termen ”wind shear<\/strong>” beskrivs som f\u00f6r\u00e4ndring av hastigheten och r\u00f6relse-riktningen avseende h\u00f6jd och avst\u00e5nd. P\u00e5 utsidan av jetstr\u00f6mmen t ex finns det mycket ”wind shear”. F\u00f6r att f\u00e5 en n\u00e5gorlunda god uppfattning om var n\u00e5gonstans detta h\u00e4nder (missuppfattningar finns i \u00f6verfl\u00f6d), tittar vi p\u00e5 figuren \u00f6ver var de, f\u00f6r oss, intressanta skikten befinner sig.<\/p>\n

    Es \u00e5terfinns p\u00e5 mellan 100 och 120 kms h\u00f6jd i E-skiktet, och det \u00e4r h\u00e4r vi \u00e5terfinner ”wind shear”. Det som orsakar ”wind shear” \u00e5terfinns dock p\u00e5 en betydligt l\u00e4gre niv\u00e5 inom v\u00e5rt ”vanliga v\u00e4der”. Vad som startar upp det hela ”d\u00e4r uppe” kan mycket v\u00e4l orsakas av v\u00e4dersystem, och kan d\u00e4rf\u00f6r studeras p\u00e5 v\u00e4derkartor. Mekanismen bakom det hela \u00e4r ganska intressant. Man tror att det \u00e4r gravitationsv\u00e5gor, en v\u00e5gformig r\u00f6relse av luftmassan som f\u00f6rorsakas av ett hinder. En s\u00e5dan v\u00e5gr\u00f6relse kan vi faktiskt studera i form av en speciell molnf\u00f6rekomst – linsformade moln kan uppst\u00e5 sydost om den skandinaviska bergskedjan, n\u00e4r det r\u00e5der en gynnsam nordv\u00e4stlig luftstr\u00f6m.<\/p>\n

    Gravitationsdelen \u00e4r helt enkelt den \u00e5terst\u00e5ende kraften f\u00f6r v\u00e5gr\u00f6relsen.
    \nDet \u00e4r inget speciellt ovanligt, d\u00e5 havs-v\u00e5gor uppf\u00f6r sig likadant.<\/p>\n

    F\u00f6r n\u00e4rvarande g\u00e4ller att det \u00e4r jetstr\u00f6mmar, \u00e5skv\u00e4der och (h\u00f6gtrycks-)ryggm\u00f6nster som i \u00f6vre atmosf\u00e4ren startar upp Es. N\u00e4r v\u00e4l en v\u00e5gr\u00f6relse etablerats, fortplantar den sig upp\u00e5t till E-skiktet. Den kan \u00e4ven \u00f6ka sin amplitud, s\u00e5 att det \u00e4r 10 till 20 km mellan topparna vid 110 km h\u00f6jd.
    \nP\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt orsakas den tidigare beskrivna ”wind shear” och idealt sker d\u00e5 en omkastning av vindriktning med h\u00f6jden.<\/p>\n

    N\u00e4sta ingrediens \u00e4r spridningen av laddade partiklar som passerar genom jordens magnetf\u00e4lt.
    \nOm man f\u00f6rflyttar partiklar \u00e5t ett h\u00e5ll vid en viss h\u00f6jd, och \u00e5t motsatt h\u00e5ll p\u00e5 en n\u00e4rliggande h\u00f6jd, \u00e4r det m\u00f6jligt att samla laddningen i ett smalare skikt. De motverkande vindriktningar kan p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt sprida ut laddningen i smalt skikt. Det tunna skiktets t\u00e4thet \u00f6kar av laddning – h\u00f6g laddningst\u00e4thet medf\u00f6r \u00f6kad reflektion av HF fr\u00e5n detta Es-skikt.
    \nDetta \u00e4r den fysikaliska bakgrund av ett v\u00e4derskeende, i troposf\u00e4ren, som medf\u00f6r att Es kan upptr\u00e4da.<\/p>\n

    Andra faktorer<\/strong><\/p>\n

    Det finns tv\u00e5 andra faktorer som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n denna ”wind shear”-effekten.
    \nDen f\u00f6rsta \u00e4r att en f\u00f6r\u00e4nd-ring av jordens magnetf\u00e4lt kan p\u00e5verka att Es bildas eller ej. Man har funnit att K-index skall vara 3 eller l\u00e4gre. Den andra \u00e4r tillg\u00e5ng av laddade partiklar f\u00f6r spridning.
    \nTillg\u00e5ngen sker troligen genom att meteorer brinner upp i \u00f6vre atmosf\u00e4ren.<\/p>\n

    En annan p\u00e5verkan p\u00e5 Es \u00e4r den ”tidvattenseffekt” som solens uppv\u00e4rmning av atmosf\u00e4ren ger. Normalt \u00e4r ju detta en g\u00e5ng per dag men det tycks vara den harmoniska, dvs 2 g\u00e5nger per dag, som \u00e4r av st\u00f6rst betydelse. Av detta f\u00f6ljer att de finns vissa tider p\u00e5 dagen, som Es kan \u00e5terfinnas, n\u00e4mligen vid middagstid och sen eftermiddag.<\/p>\n

    Liksom vid tropo, kommer h\u00e4r en liten v\u00e4gledning f\u00f6r bevakning av Es<\/strong>:<\/p>\n

      \n
    1. \u00c4r K-index 3 eller l\u00e4gre?<\/li>\n
    2. Finns det n\u00e5gra v\u00e4derp\u00e5verkande faktorer i n\u00e4rheten (jetstr\u00f6mmar, \u00e5skv\u00e4der eller ryggm\u00f6nster)? Detta kan vara sv\u00e5rt att f\u00e5 reda p\u00e5, men de stora flygplatsernas v\u00e4deravdelningar vet var jetstr\u00f6mmen befinner sig.<\/li>\n
    3. \u00c4r det h\u00f6g aktivitet p\u00e5 meteoriter?<\/li>\n
    4. Finns det n\u00e5gra skip p\u00e5 27 MHz? Kolla i s\u00e5 fall en h\u00f6gre frekvens.<\/li>\n
    5. Beroende av ”tidvattenseffekten”, kolla 5\u00ad6 timmar efter morgon\u00f6ppning.<\/li>\n
    6. Kv\u00e4lls\u00f6ppningar (22-23) kan ske, s\u00e4rskilt vid h\u00f6ga K-index.<\/li>\n<\/ol>\n

       <\/p>\n

      F\u00f6rhoppningsvis kan du nu utnyttja tidningarnas v\u00e4derinformation, f\u00f6r en mer effektiv bevakning av FM-bandet. Lycka till med ditt FM-DX-ande!<\/p>\n

      John Ekwall<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      Att vara FM-DX-are inneb\u00e4r att man mer \u00e4r beroende av det ”vanliga v\u00e4dret” – regn och l\u00e5gtryck fast mer \u00e5t det andra h\u00e5llet. I b\u00e5de radio och TV presenteras v\u00e4der, oftast n\u00e4mns kampen mellan olika luftmassor – kall och varm. …<\/span> L\u00e4s mer →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":19,"menu_order":4,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-150","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.sdxf.se\/WP\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/150","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.sdxf.se\/WP\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.sdxf.se\/WP\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sdxf.se\/WP\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sdxf.se\/WP\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=150"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/www.sdxf.se\/WP\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/150\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15072,"href":"https:\/\/www.sdxf.se\/WP\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/150\/revisions\/15072"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sdxf.se\/WP\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.sdxf.se\/WP\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=150"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}