{"id":167,"date":"2012-10-03T17:33:32","date_gmt":"2012-10-03T15:33:32","guid":{"rendered":"http:\/\/www.sdxf.se\/WP\/?page_id=167"},"modified":"2023-09-20T19:00:34","modified_gmt":"2023-09-20T17:00:34","slug":"loopantenner","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.sdxf.se\/WP\/?page_id=167","title":{"rendered":"S\u00e5 fungerar loopantenner"},"content":{"rendered":"

Loopantenner –\u00a0<\/strong>sammanst\u00e4llt av Jonny Augustsson<\/strong><\/p>\n

Tidigare publicering:<\/p>\n

1993 ”Vi granskar Loopen”, utgiven av Malm\u00f6 Kortv\u00e5gsklubb.
\n1997 Eter-Aktuellt.<\/p>\n

Jag vill ocks\u00e5 till\u00e4gga att jag \u00e4r en typisk amat\u00f6rteletekniker, och har insamlat och hopst\u00e4llt den information som andra givit och som jag blandat med den jag sj\u00e4lv klurat ut.<\/p>\n

Loop<\/strong><\/p>\n

Trots allt, s\u00e5 \u00e4r loopen inte en helt ok\u00e4nslig tingest, det kr\u00e4vs lite matematik f\u00f6r att lyckas, men det beh\u00f6vs ingen minir\u00e4knare med nio decimaler, \u00f6verslagsr\u00e4kning duger gott. Jag kommer \u00e4nd\u00e5 att ha med lite formler och ber\u00e4kningsmetoder som g\u00e4ller f\u00f6r sm\u00e5 spolar, s\u00e5 med lite slughet kan de \u00f6verf\u00f6ras \u00e4ven p\u00e5 st\u00f6rre spolar. Jag kommer \u00e4ven att ha med lite tips och intressanta infallsvinklar. F\u00f6r er med br\u00e4nnskador p\u00e5 tummen och pekfingern kommer \u00e4ven ett par intressanta byggprojekt att visas.<\/p>\n

Nu \u00e4r det ju naturligtvis s\u00e5 att det finns de dem som h\u00e4vdar att de inte kan s\u00e4tta ihop sm\u00e5 elektroniska byggen, men den som aldrig f\u00f6rs\u00f6ker kommer alltid att kunna h\u00e4vda att denne inte kan!<\/p>\n

I dagens elektriska v\u00e4rld, s\u00e5 \u00e4r en l\u00e4genhet rena djungeln full av st\u00f6rningsk\u00e4llor som g\u00f6r sig h\u00f6rbara p\u00e5 radiobanden. Enkla ting som TV-apparater, kylsk\u00e5p, videon, tv\u00e4ttmaskiner etc etc. Ibland kan man jorda och st\u00f6ra av, ibland inte. En ferritannten f\u00e5r det m.a.o. inte l\u00e4tt och skall kunna lyssna p\u00e5 mellanv\u00e5g, utan att beh\u00f6va dra minst 200 meter l\u00e5nga antenner, kr\u00e4vs ett bra substitut. Ett o\u00f6vertr\u00e4ffat s\u00e5dant \u00e4r loopantennen. Med m\u00f6jligheten att kunna pejla in den \u00f6nskade stationen och d\u00e4rmed radera icke \u00f6nskv\u00e4rda stationer, vad finns som \u00e4r b\u00e4ttre och framf\u00f6rallt enklare?<\/p>\n

Uppbyggnad<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>F\u00f6r att bygga en bra loop kr\u00e4vs en ganska liten arbetsinsats, b\u00e5de i tid och pengar. Om den sen skall passa i m\u00f6blerade rum s\u00e5 b\u00f6r man nog l\u00e4gga ner lite extra arbete. En bra loop b\u00f6rjar med en sida om 0.5 meter, men ju st\u00f6rre desto b\u00e4ttre. Ett standardiserat m\u00e5tt har blivit en diameter p\u00e5 en meter, och de flesta tester g\u00f6rs ofta med en s\u00e5dan loop som referens.<\/p>\n

De tv\u00e5 saker som \u00e4r viktigast att t\u00e4nka p\u00e5 n\u00e4r man bygger sin loop \u00e4r att den skall f\u00e5 plats i n\u00e4rheten av radion och att man skall kunna luta den ca 15\u00b0 fram\u00e5t och bak\u00e5t utan att den v\u00e4lter eller krossar Ming-porslinet.<\/p>\n

Vad som \u00e5tg\u00e5r materialm\u00e4ssigt \u00e4r f\u00f6r en enmetersloop ca 30 meter lackerad koppartr\u00e5d, ca 0.3-0.4 mm diameter samt en 500 pF luftspaltad vridkondensator.<\/p>\n

F\u00f6rs\u00f6k inte med att s\u00e4tta in en modern liten kondensator med glimmer eller plast som dielektrikum, utan en rej\u00e4l tingest som ofta \u00e5terfinns i gamla radioapparater. De bilder som f\u00f6rekommer p\u00e5 en loop i denna artikel \u00e4r min egen, den saknar m\u00f6jlighet att kunna lutas, men som h\u00e4ndig loop-konstrukt\u00f6r l\u00f6ser du s\u00e4kert detta mycket enkla problem p\u00e5 ett smidigt s\u00e4tt.<\/p>\n

Duger inte ferriten?<\/strong><\/p>\n

Till att b\u00f6rja med, vad \u00e4r egentligen en ferritantenn?<\/p>\n

Ferrit kommer fr\u00e5n det glada latinska Ferro som betyder j\u00e4rn, och f\u00f6renklat blir det en spole p\u00e5 en j\u00e4rnk\u00e4rna. Normalt brukar j\u00e4rnk\u00e4rnan vara magnetisk, och det kan bero p\u00e5 att man valt en j\u00e4rnvariant som kallas magnetit som \u00e4r svagt magnetiskt. Detta har till f\u00f6rdel att spolens godhetstal (Q) f\u00f6rh\u00f6js till samma som f\u00f6r en loop.<\/p>\n

Vad skiljer d\u00e5 en vanlig ferritantenn \/ spole fr\u00e5n en loop? Det vore ju mycket smidigare att ha en liten spole upph\u00e4ngd \u00f6ver mottagaren \u00e4n en 1 x 1 meter stor tingest som kan f\u00e5 vilket \u00e4ktenskap som helst i gungning. Faktum \u00e4r att grundprincipen \u00e4r densamma, men ferritantennen, vars spole med hj\u00e4lp av j\u00e4rnk\u00e4rnan har f\u00e5tt ett f\u00f6rh\u00f6jt Q-v\u00e4rde, har inte det omf\u00e5ng som kr\u00e4vs f\u00f6r att plocka upp svaga signaler och selektivt ta fram dem i sin helhet. De signaler som g\u00e5r in i mottagaren \u00e4r av en ganska d\u00e5lig kvalitet, och med efterf\u00f6ljande f\u00f6rst\u00e4rkning har vi ett h\u00e4rligt hopkok av b\u00e5de skr\u00e4p och stationsljud. Ferritantennen har precis som sin kollega loopen en mycket god riktverkan och raderar effektivt bort o\u00f6nskade signaler. Nackdelen \u00e4r att stationerna inte f\u00e5r ligga f\u00f6r l\u00e5ngt bort eller vara alltf\u00f6r svaga.<\/p>\n

Det som g\u00f6r att du kan lyssna till m\u00e5nga stationer p\u00e5 mellanv\u00e5g med din lilla portabla radio \u00e4r just f\u00f6rst\u00e4rkaren och filtren efter ferritantennen. F\u00f6rst\u00e4rkaren har till uppgift att f\u00f6rst\u00e4rka signalen kanske 100 g\u00e5nger och filtret tar bort det ”ljud” som radion anser ligga utanf\u00f6r det som du kallar radiosignal.<\/p>\n

Hur fungerar nu loopen som enskild enhet?<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>T\u00e4nk dig att du tar en tjock tr\u00e5d (1) och g\u00f6r en \u00f6gla av den (2), nu har du en spole med ett varv. T\u00e4nk dig nu att du har en s\u00e4ndare rakt framf\u00f6r dig. Placera nu \u00f6glan s\u00e5 att du tittar genom h\u00e5let mot s\u00e4ndaren(3). Den inkommande signalen kommer att tr\u00e4ffa b\u00e5da sidorna av \u00f6glan. Den sp\u00e4nning som uppst\u00e5r n\u00e4r radiov\u00e5gen tr\u00e4ffar ledaren (inducerad sp\u00e4nning) kommer att vara identisk p\u00e5 b\u00e5da sidorna, m a o kan man s\u00e4ga att d\u00e4r du h\u00e5ller v\u00e4nsterhanden kommer det att finnas en positiv sp\u00e4nning och i din h\u00f6gra hand en negativ.<\/p>\n

Dessa tv\u00e5 inducerade sp\u00e4nningar \u00e4r lika och jobbar mot varandra.<\/p>\n

1.Vh\u00f6gersida<\/sub><\/strong>\u00a0<\/strong>– Vv\u00e4nstersida<\/sub><\/strong>\u00a0<\/strong>= 0<\/strong><\/p>\n

dvs mottagningen \u00e4r noll. Detta \u00e4r allts\u00e5 fullst\u00e4ndig nollning. Vrid nu din loop 90 grader s\u00e5 att tr\u00e5den ligger an mot din n\u00e4sa och pekar mot s\u00e4ndaren.<\/p>\n

Signalen tr\u00e4ffar den f\u00f6rsta tr\u00e5den och strax efter den andra.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Som bekant kan ju radiov\u00e5gen j\u00e4mf\u00f6ras med en sinus eller cosinus kurva (jag hoppas att ni minns detta fr\u00e5n skolan!). Och vad som h\u00e4nder nu \u00e4r att vi f\u00e5r en fasf\u00f6rskjutning dvs den v\u00e5gtyp som radiov\u00e5gen upptr\u00e4der som, kommer att ha olika amplitudh\u00f6jd vid tr\u00e4ffen av ledarna och d\u00e5 kommer f\u00f6ljdaktligen \u00e4ven den sp\u00e4nning som bildas (induceras) att ha olika styrka (potential) och n\u00e4r vi gjort subtraktionen Vh\u00f6gersida – Vv\u00e4nstersida kommer vi att finna att det finns en sp\u00e4nning kvar, och det \u00e4r den som v\u00e5ran radiomottagare sedan f\u00e5r jobba vidare med. Detta motsvarar maximalt upptagande.<\/p>\n

Lutar vi sedan v\u00e5ran loop maximalt 15 grader i sidled f\u00e5r vi ytterligare m\u00f6jlighet att nolla ut en icke \u00f6nskv\u00e4rd station genom att man s\u00e5 att s\u00e4ga \u00f6kar djupet p\u00e5 nollpunkten. Har du tv\u00e5 stationer framifr\u00e5n som ligger inom det breda upptagningsf\u00e4ltet hos loopen kan du enkelt genom att b\u00f6ja den antingen fram\u00e5t eller bak\u00e5t, minska signalstyrkan hos den andra stationen. Lutar du loopen mer \u00e4n 15\u00b0 s\u00e5 minskar loopens selektivitet (funktion som loop snarare sagt). T\u00e4nker vi oss ytterlighetspositionen, dvs horisontellt, s\u00e5 f\u00f6rsvinner nollan helt och vi har erh\u00e5llit en torkvinda med allm\u00e4nna antennegenskaper<\/p>\n

En loop tillsammans med sin kondensator kan j\u00e4mf\u00f6ras med en vanlig sv\u00e4ngningskrets. Dvs en spole och en kondensator som \u00e4r paralellkopplade.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

N\u00e4r vi \u00e4ndrar kondensatorns\u00a0konduktivitet<\/em>\u00a0s\u00e5 \u00e4ndrar vi sv\u00e4ngningskretsens resonansfrekvens, dvs den frekvens som kretsen tycker b\u00e4st om. Denna krets styr b\u00e5de mottagningen i radioapparater och uts\u00e4ndningen i s\u00e4ndarna.<\/p>\n

Induktans<\/strong><\/p>\n

Det \u00e4r lite sv\u00e5rt att r\u00e4kna ut vilken induktans en loop har, f\u00f6r det \u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga saker som spelar in. Dels har vi loopen som spole, sen p.g.a. att den \u00e4r s\u00e5 stor s\u00e5 f\u00e5r vi \u00e4ven ett tillskott i form av induktans i enskild ledare, men mer om det i formlerna. Men l\u00e5t oss s\u00e4ga att den ligger runt 100 mikrohenry. Det \u00e4r ingen direkt vare sig \u00f6ver eller underdrift, men bara f\u00f6r att f\u00e5 ett tal. Att tillverka en liten luftlindad spole med diametern 1 cm som h\u00e5ller 100 mikroH \u00e4r inga st\u00f6rre problem, s\u00e5 varf\u00f6r inte tillverka en liten spole med 100 mikrohenry och anv\u00e4nda den som loop?<\/p>\n

Vi t\u00e4nker oss en mycket liten loop, sidan \u00e4r just 1 cm. Radiov\u00e5gen som kommer in och tr\u00e4ffar Vh\u00f6gersida<\/sub>\u00a0och sedan Vv\u00e4nstersida<\/sub>\u00a0kommer att \u00e4ndras s\u00e5 ytterst lite i v\u00e5gh\u00f6jd (amplitud), s\u00e5 att subtraktionen Vh\u00f6gersida<\/sub>\u00a0– Vv\u00e4nstersida<\/sub>\u00a0kommer i stort sett att bli noll. Med detta som grund f\u00f6r v\u00e5rt resonemang borde d\u00e4rf\u00f6r loopens \u00f6ver och undersida vara n\u00e5got l\u00e4ngre \u00e4n bredsidorna.<\/p>\n

En loop som har en bredsida p\u00e5 en meter och l\u00e5ngsida p\u00e5 tv\u00e5 meter torde ju teoretiskt sett vara dubbelt s\u00e5 bra. Ja och nej, naturligtvis kommer amplitudskillnaden att bli st\u00f6rre, men loopens spolverkan kommer att avta n\u00e4r den intar sin form som elips.<\/p>\n

Maximal upptagning<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller att ta emot signaler s\u00e5 f\u00f6ljer loopen den s\u00e5 kallade cosinus lagen, och s\u00e4tter vi inkommande antennsignal till loopen= V och den maximalt m\u00f6jliga signalen till Vmax s\u00e5 blir formeln:<\/p>\n

2.V = Vmax \u00b7 cos A<\/strong><\/p>\n

d\u00e4r A \u00e4r vinkeln mellan stationens s\u00e4ndare och det h\u00e5ll som din loops tr\u00e5dsida pekar \u00e5t. Med hj\u00e4lp av denna formel s\u00e5 f\u00e5r man fram den, n\u00e4r det g\u00e4ller loopar, s\u00e5 v\u00e4lbekanta \u00e5ttan d\u00e4r vi har ingen upptagning i midjan och maximal l\u00e4ngst ut p\u00e5 ringarna.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Dvs pekar du din loop mot s\u00e4ndaren (tr\u00e5darna pekar mot s\u00e4ndaren) har du 100% mottagning, vrider du den 45\u00b0 s\u00e5 har du bara 50% och vrider du den till 90\u00b0 (din n\u00e4sa vilar i kryssets mittpunkt och du tittar rakt igenom loopen) s\u00e5 har du total nollning av stationen. Detta \u00e4r bara en teoretisk fingervisning f\u00f6r om du betraktar modellen s\u00e5 ser du att \u00e5ttan \u00e4r n\u00e4stan lika stor runt om i ytter\u00e4ndarna och s\u00e5 f\u00f6rfaller det med loopar ocks\u00e5, du har en skarp nollning och en bred max-mottagning. Att vi anv\u00e4nder oss av loopantenner \u00e4r ju just f\u00f6r att kunna ta bort ej \u00f6nskv\u00e4rda stationer. Att best\u00e4mma riktningen med hj\u00e4lp av en loop g\u00e5r, men kr\u00e4ver mycket skarp max-punkt. En normalt tillverkad loop som den ovan kan inte best\u00e4mma en exakt vinkel mot en station, endast ge en uppfattning.<\/p>\n

Signalavtappning<\/strong><\/p>\n

Det finns i princip tv\u00e5 s\u00e4tt att leda av signalen fr\u00e5n loopen, antingen s\u00e5 l\u00e4gger vi p\u00e5 ett induktansvarv och tillverkar en transformator, eller s\u00e5 tar vi in signalen via en f\u00f6rst\u00e4rkare. F\u00f6r och nackdelar? Tja, med f\u00f6rst\u00e4rkaren f\u00e5r du en b\u00e4ttre signal, men det blir ju genast lite dyrare.<\/p>\n

Vad vi g\u00f6r i det f\u00f6rsta fallet \u00e4r allts\u00e5 att l\u00e4gga ett varv till av koppartr\u00e5d i mitten av v\u00e5ran loop, det blir det fj\u00e4rde varvet m a o om du g\u00f6r en vanlig kryssloop med en meters sida. H\u00e4rigenom har vi d\u00e5 skapat en transformator med f\u00f6rh\u00e5llandet 7:1 vilket menas att signalen v\u00e4xlas ner f\u00f6r att b\u00e4ttre matcha mottagarens impedans. 7:1 st\u00e5r f\u00f6r f\u00f6rh\u00e5llandet mellan tr\u00e5darna, loopen har sju varv (prim\u00e4ra lindningen) och avledningen ett varv (sekund\u00e4ra lindningen).<\/p>\n

Skall vi l\u00e5ta loopens upptagna signal f\u00f6rst\u00e4rkas, anv\u00e4nder vi oss av en DMA (Differntial Matching Amplifier) och l\u00e5ter loopens start och slut\u00e4nde g\u00e5 till DMA-n direkt via kondensatorn. Dvs vi kopplar p\u00e5 DMA-n direkt \u00f6ver resonanskretsen. Man kan ocks\u00e5 v\u00e4lja att s\u00e4tta en rak f\u00f6rst\u00e4rkare efter kondensatorn och endast f\u00f6rst\u00e4rka ing\u00e5ngssignalen.<\/p>\n

Piken (max) hos loopen blir avsev\u00e4rt st\u00f6rre om man har en DMA, men nollningen blir densamma med eller utan DMA.<\/p>\n

Naturligtvis blir st\u00f6rningarna st\u00f6rre om du har en f\u00f6rst\u00e4rkare p\u00e5kopplad. Bor du i ett omr\u00e5de med mycket st\u00f6rningar s\u00e5 rekommenderas att inte anv\u00e4nda n\u00e5gon form av f\u00f6rst\u00e4rkning. Att koppla p\u00e5 filter kan i vissa fall hj\u00e4lpa, men filter tar tyv\u00e4rr ingen h\u00e4nsyn till vad det \u00e4r man lyssnar p\u00e5.<\/p>\n

F\u00f6r att sedan leda signalen den korta biten fr\u00e5n loopen till mottagaren s\u00e5 finns det tydligen tv\u00e5 uppfattningar. En s\u00e4ger att det skall vara koaxialkabel och andra s\u00e4ger bandkabel. H\u00e4r finns inget att diskutera, vill du ha en st\u00f6rningsfri anslutning skall du ha en bandkabel. Denna ansluter du till radions dipol- anslutning och finns ingen s\u00e5dan s\u00e5 blir det antenn-jord anslutningarna som f\u00e5r g\u00e4lla. Du anv\u00e4nder dig av en 300 ohms bandkabel som du ansluter direkt till radion och inte via n\u00e5gon form av avst\u00e4mningsenhet \/ anpassare. Sk\u00e4let till varf\u00f6r man skall ha bandkabel och inte koaxial \u00e4r p.g.a. att om du ansluter en bandkabel till dipoling\u00e5ngen s\u00e5 kommer den signal som bandkabel plockar upp att raderas automatiskt p.g.a. att b\u00e5da ledarna tar upp lika mycket och n\u00e4r de kommer in i mottagaren s\u00e5 har de motsatt riktning dvs (-V) + (V) = 0, kvar blir bara loopens signal. En koaxialkabel \u00e4r uppbygd i minst tv\u00e5 lager, det innersta \u00e4r en tunn kopparledare och den yttre ett stort n\u00e4t kallat sk\u00e4rm. Tittar vi p\u00e5 mantelarean, dvs den yta som varje lager upptar, s\u00e5 ser vi att sk\u00e4rmen \u00e4r flera g\u00e5nger st\u00f6rre i yta \u00e4n vad inneledaren \u00e4r, detta g\u00f6r att Vsk\u00e4rm<\/sub><\/em>\u00a0– Vledare<\/sub><\/em>\u00a0inte kommer att bli lika med noll, vi har en restsignal och en st\u00f6rningsk\u00e4lla.<\/p>\n

Ett alternativ med koaxialkabel \u00e4r att man l\u00e5ter b\u00e5da sidorna f\u00e5 sin egen koaxial, och ”jordar” sk\u00e4rmarna till radions fiktiva jord. Ty det \u00e4r ju s\u00e5 att bandkabel inte \u00e4r s\u00e5 vidare k\u00e4nt l\u00e4ngre.<\/p>\n

Inledningsvis h\u00e4r sa jag den korta biten, naturligtvis skall man inte utmana \u00f6det, utan vi l\u00e5ter bandkabeln vara s\u00e5 kort som m\u00f6jligt f\u00f6r att inte den skall ta upp f\u00f6r mycket st\u00f6rningar. Jag har i ett enskilt fall h\u00f6rt talas om att loopen skall placeras h\u00f6gt, g\u00e4rna p\u00e5 taket. N\u00e4r det g\u00e4ller en ordin\u00e4r mellanv\u00e5gsloop s\u00e5 beh\u00f6ver den inte n\u00e5got j\u00e4ttesignal in, utan den skall st\u00e5 i n\u00e4rheten av din radio.<\/p>\n

Magnetiska loopar kan dock med f\u00f6rdel placeras h\u00f6gt eller utomhus, ty dessa \u00e4r inte riktigt lika k\u00e4nsliga p\u00e5 riktningen som en box eller tavel-loop.<\/p>\n

Sen var det ju det h\u00e4r med bandbredd, loopens egna bredd \u00e4r ju inget bekymmer, det \u00e4r ju bara att sl\u00e4nga ut soffan s\u00e5 f\u00e5r den plats, men en 1 x 1 meters loop med sju varv t\u00e4cker ungef\u00e4r 540 till 1650 kHz, skall du \u00f6ka detta blir du tvungen att plocka av ett helt varv. Just det, f\u00f6r att f\u00e5 loopen att g\u00e5 h\u00f6gre i frekvens, s\u00e5 f\u00e5r du plocka av ett varv, skulle du t.ex. ta av endast ett halvt varv, s\u00e5 kommer v\u00e5ran nollningspunkt att \u00e4ndras, s\u00e5 detta skall via f\u00f6rs\u00f6ka att undvika.<\/p>\n

Tar vi av ett varv, s\u00e5 har nu loopen sex varv och t\u00e4cker nu kanske 600 till 2000 kHz. F\u00f6r att slippa plocka av tr\u00e5d kan man underst p\u00e5 loopen slipa av lacken p\u00e5 koppartr\u00e5darna och f\u00f6rtenna dessa, d\u00e4refter l\u00f6der man fast en tr\u00e5d fr\u00e5n starttr\u00e5den och s\u00e4tter en krokodilkl\u00e4mma p\u00e5 den. Genom att flytta krokodilen kan man d\u00e4rf\u00f6r ”koppla” av ett antal tr\u00e5dar. Alternativet, som \u00e4r n\u00e5got besv\u00e4rligare, \u00e4r att \u00f6ka p\u00e5 kondensatorn, genom att du ger mer kapasitans. Detta kan du g\u00f6ra genom att f\u00f6rs\u00f6ka med en 220 pF kondensator som du kopplar in parallellt \u00f6ver trimkondensatorn (start och slut\u00e4ndan p\u00e5 loopen), nu har du ocks\u00e5 full t\u00e4ckning, och med en liten brytare mellan den fasta kondensatorn och trimkondensatorn s\u00e5 t\u00e4cker du mellanv\u00e5gen i tv\u00e5 steg. D\u00e5 500 pF trimkondensatorer kan vara sv\u00e5ra att f\u00e5 tag i s\u00e5 g\u00e5r det naturligtvis bra med en 330 pF med dubbelg\u00e5ng ,dvs tv\u00e5 stycken 330 pF kondensatorer p\u00e5 samma stomme som du enkelt parallellkopplar och f\u00e5r ut upp till 660 pF p\u00e5.<\/p>\n

F\u00f6rs\u00f6k inte med moderna glimmerkondensatorer om du inte bygger in bygget ordentligt och ser till att du inte kommer att p\u00e5verka kondensatorn n\u00e4r du trimmar din loop.<\/p>\n

Antalet varv styr det \u00f6vre slutet hos loopen, g\u00e5r den inte tillr\u00e4ckligt h\u00f6gt s\u00e5 minska antalet varv, \u00e4r problemet det motsatta s\u00e5 \u00f6ka antalet varv. N\u00e4r det g\u00e4ller den andra \u00e4ndan av bandet s\u00e5 \u00e4r det kondensatorn som styr, kommer du inte tillr\u00e4ckligt l\u00e5gt s\u00e5 f\u00e5r du \u00f6ka kapasitansen eller minska den om loopen dyker f\u00f6r l\u00e5gt. (g\u00e5r f\u00f6r l\u00e5ngt ner i bandet)<\/p>\n

N\u00e4r du trimmar in din loop s\u00e5 b\u00f6rjar du med att st\u00e4lla in den f\u00f6r den h\u00f6gre frekvensen och sen trimmar du in den f\u00f6r den l\u00e4gre frekvensen med hj\u00e4lp av kondensatorn och diverse fasta kondensatorer fr\u00e5n ungef\u00e4r 15 pF till 220 pF, allt beroende p\u00e5 krav hos dig kr\u00e4sna DX-are.<\/p>\n

Ett tredje alternativ \u00e4r att koppla in sm\u00e5 spolar i serie med loopen, dvs mellan kondensatorn och starttr\u00e5den. Nollningen blir n\u00e5got f\u00f6rs\u00e4mrad, men inte tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att det skall m\u00e4rkas ordentligt. Jag skulle gissa att en spole p\u00e5 mellan 2.5 – 5 mH kan vara tillr\u00e4ckligt att b\u00f6rja med.<\/p>\n

Sen g\u00e5r det ju att g\u00f6ra loopen st\u00f6rre ocks\u00e5.<\/p>\n

Vad skall du d\u00e5 ha f\u00f6r typ av antenntr\u00e5d?<\/strong><\/p>\n

Sj\u00e4lv har jag en 0.4 mm koppartr\u00e5d med plastisolering (lackad) men naturligtvis skall du inte springa benen av dig f\u00f6r att du inte hittar den typ av tr\u00e5d som finns angiven i den ritning som du f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6lja. T\u00e4nk bara p\u00e5 att den inte f\u00e5r vara f\u00f6r tjock och inte f\u00f6r tunn d\u00e5 den l\u00e4tt g\u00e5r av. St\u00e5ltr\u00e5d d\u00e5? Ja, f\u00e5r du inte tag i n\u00e5got annat s\u00e5 kan du f\u00f6rs\u00f6ka med det, men du f\u00e5r inte riktigt samma sp\u00e4nst i spolen som med koppartr\u00e5d. Q-v\u00e4rdet som tidigare n\u00e4mnts blir heller inte lika bra d\u00e5 j\u00e4rn har s\u00e4mre ledningsf\u00f6rm\u00e5ga \u00e4n koppar. En perfekt loop borde vara gjord av silvertr\u00e5d, eller f\u00f6rsilvrad koppartr\u00e5d.<\/p>\n

En koppartr\u00e5d som varit ihoprullad kan du f\u00e5 rak genom att sp\u00e4nna upp den, men en st\u00e5ltr\u00e5d kan vara n\u00e5got mer besv\u00e4rlig.<\/p>\n

T\u00e4nk p\u00e5 att ju gr\u00f6vre tr\u00e5d du har desto h\u00f6gre Q-v\u00e4rde p\u00e5 loopen.<\/p>\n

Det \u00e4r n\u00e4mligen inte hela tr\u00e5den som anv\u00e4nds utan endast ytterdelen, och ju st\u00f6rre mantelarea vi har och ju l\u00e4ttare elektronerna springer i detta skikt, dessto b\u00e4ttre signal f\u00e5r vi.<\/p>\n

Jag har sett en del loopar med ”tv\u00e4ttlina” som antenntr\u00e5d, \u00e4garna till dessa har klagat p\u00e5 sina loopar, d\u00e4rf\u00f6r rekommenderar jag inte att ni skall anv\u00e4nda s\u00e5 kallad flerledare som tr\u00e5d. Vi f\u00e5r d\u00e5 en massa tr\u00e5dar som influerar p\u00e5 varandra, f\u00f6rs\u00f6k att f\u00e5 tag i lackad enledare.<\/p>\n

\u00c4r storleken avg\u00f6rande?<\/strong><\/p>\n

\u00c4r d\u00e5 storleken avg\u00f6rande? Kan man ha olika storlekar? M\u00e5ste den vara 1×1 meter? Upptagningsf\u00f6rm\u00e5gan hos en loop \u00e4r beroende av tv\u00e5 faktorer;<\/p>\n

Antalet varv och arean.<\/p>\n

Vi g\u00f6r ett antagande, antag att en signal har sp\u00e4nningen 1 volt (bra signal det!) och din loop har ett varv. Vid maximal upptagning f\u00e5r mottagaren ca 1 volt (f\u00f6rluster p\u00e5 v\u00e4gen), har du tv\u00e5 varv s\u00e5 adderas sp\u00e4nningarna och mottagaren f\u00e5r pl\u00f6tsligt 2 volt att jobba med.<\/p>\n

En loop med sju varv har allts\u00e5 en f\u00f6rst\u00e4rkning p\u00e5 sju g\u00e5nger j\u00e4mf\u00f6rt med en loop med ett varv. Du kan j\u00e4mf\u00f6ra tv\u00e5 olika loopar med hj\u00e4lp av formeln\u00a0A x n<\/strong>\u00a0(arean g\u00e5nger antalet varv).<\/p>\n

Den vanliga loopen har en yta om ca 1 kvadratmeter och har sju varv,<\/p>\n

3.An<\/sub>= 1 x 7 = 7.<\/strong><\/p>\n

Tar vi nu en loop med sidan 0.5 meter och h\u00e4nger p\u00e5 14 varv s\u00e5 f\u00e5r vi arean till 0.25 m2<\/sup>\u00a0och n=14 vilket ger<\/p>\n

4.An<\/sub><\/strong>\u00a0<\/strong>= 0.25 x 14 = 3.5.<\/strong><\/p>\n

Dividerar vi nu de tv\u00e5 resultaten (7 \/ 3.5) s\u00e5 ser vi att 1×1 loopen har dubbelt s\u00e5 bra upptagnings-f\u00f6rm\u00e5ga. F\u00f6r att f\u00e5 samma resultat s\u00e5 ser vi att det kr\u00e4vs 28 varv med tr\u00e5d, och det blir n\u00e4stan mer klumpigt \u00e4n en 1×1 meters loop.<\/p>\n

Men, och det t\u00e5ls att betona, om vi byter loopen mot en 0,5 x 0,5m s\u00e5 klarar vi oss med 11 varv och samma 500pF kondensator, f\u00f6r att ha en loop som t\u00e4cker samma bandbredd. Fast\u00a0An<\/sub><\/strong>\u00a0blir bara 2.75.<\/p>\n

Naturligtvis finns det \u00e4ven andra utseenden p\u00e5 denna k\u00e4ra antenn, och tack vare dessa s\u00e5 kan man kanske kalla loopen f\u00f6r allemansantenn. F\u00f6r att klara av utrymmesbekymmerna s\u00e5 kan jag tr\u00f6sta med att en loop f\u00e5r n\u00e4stan se ut hur som helst bara den \u00e4r symmetrisk, dvs rund, rektangul\u00e4r, oktaeder eller t o m rektangul\u00e4r. En del amerikanska DX-are anv\u00e4nder en triangelformad loop med kort bas och h\u00f6g spets, denna kallas Delta loopen. De finns ocks\u00e5 de som anv\u00e4nder en diamantformad loop d\u00e4r alla tr\u00e5darna g\u00e5r i samma plan, dvs man har borrat h\u00e5l in mot centrum p\u00e5 loopen och d\u00e4ri tr\u00e4tt tr\u00e5darna. Ett intressant s\u00e4tt att utnyttja loopens m\u00f6jligheter p\u00e5.<\/p>\n

Spiral loopen anv\u00e4nder samma princip med tr\u00e5ddragningen och dess stomme liknar v\u00e5r egen korslagda-tr\u00e4pinnar-loop som vi anv\u00e4nder.<\/p>\n

Men som komplement till din wire-antenn r\u00e4cker det gott med den fyrkantiga loopen. Skall det nu vara en box eller tavel-loop? Ja, \u00e4ven h\u00e4r \u00e4r det en smaksak, generellt sett \u00e4r tavel-loopen n\u00e5got b\u00e4ttre praktiskt sett d\u00e4r alla tr\u00e5darna g\u00e5r i samma plan, dvs st\u00e5r vi och tittar bakom en av tr\u00e5darna, s\u00e5 ser vi bara de, de andra ligger bakom. Signalupptagningen \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5got b\u00e4ttre, och den \u00e4r ocks\u00e5 l\u00e4ttare att luta p\u00e5 \u00e4n kollegan boxloopen. Men det \u00e4r inte n\u00e5gon stor procentuell f\u00f6rb\u00e4ttring, s\u00e5 g\u00f6r vad du anser dig vara enklast. Det finns m\u00f6jlighet att gjuta in sin tavelloop i t.ex. epoxi, men t\u00e4nk d\u00e5 p\u00e5 att epoxi \u00e4r ett helt annat dielektrikum \u00e4n luft, s\u00e5 loopens max-v\u00e4rde kommer att sjunka med ca 200-300 kHz.<\/p>\n

Det \u00e4r viktigt att mottagare och loop \u00e4r i balans, om inte kommer kretsen att komma i sj\u00e4lvsv\u00e4ngning sl\u00e4cka ut alla signaler.<\/p>\n

Ber\u00e4kningar<\/strong><\/p>\n

Det \u00e4r v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att exakt best\u00e4mma induktansen hos en loop.<\/p>\n

Man kan g\u00f6ra en ungef\u00e4rlig ber\u00e4kning eller s\u00e5 best\u00e4mmer man den empiriskt dvs man st\u00e4ller in en frekvens ex 1000 kHz. D\u00e4refter st\u00e4ller man in loopen i resonans s\u00e5 att man har toppv\u00e4rde p\u00e5 h\u00f6rbarheten, sen m\u00e4ter man konduktansen hos kondensatorn och med hj\u00e4lp av formeln: f= 1\/ (2 x\u00a0p\u00a0x roten ur (L x C)) kan man ber\u00e4kna L (Henry). Omgjord blir formeln:<\/p>\n

5……………L = (1 \/ f \u00b72 \u00b7<\/strong>\u00a0<\/strong>p<\/strong>\u00a0<\/strong>)2<\/sup><\/strong>\u00a0<\/strong>\/ C<\/strong><\/p>\n

d\u00e4r f anges i Hz och C i Farad. L ges i Henry.<\/p>\n

Vill man ber\u00e4kna sin loop mer p\u00e5 en h\u00f6ft kan man bruka f\u00f6ljande formel som \u00e4r h\u00e4mtad ur ELFA-katalogen:<\/p>\n

6……………L = (0.08 \u00b7 d2<\/sup><\/strong>\u00a0<\/strong>\u00b7 n2<\/sup>) \/ (3 \u00b7 d + 9 \u00b7 l)<\/strong><\/p>\n

d= diametern i cm, n \u00e4r antalet varv och l \u00e4r spolens l\u00e4ngd. L ges i mikrohenry<\/p>\n

Formel nummer sex \u00e4r till f\u00f6r att man skall f\u00e5 en uppskattning om loopens induktans. F\u00f6r att mer noggrant ber\u00e4kna sin spole kr\u00e4vs diagram f\u00f6r konstantv\u00e4rden. Formel nummer sju beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r samk\u00f6ras med spoldiagrammet. I figuren under ser du hur du skall m\u00e4ta p\u00e5 din loop (spole).<\/p>\n

7……………L = n2<\/sup><\/strong>\u00a0<\/strong>\u00b7 dsm \u00b7 K<\/strong><\/p>\n

7.1………….F1<\/sub>= c \/ dsm<\/strong><\/p>\n

7.2………….F2<\/sub>= b \/ dsm<\/strong><\/p>\n

alla v\u00e4rden anges i cm och L ges i mikrohenry (mikrohenry).<\/p>\n

\"\"<\/a>Observera att n\u00e4r du kommer upp i dimension p\u00e5 spolen, alla ber\u00e4kningar \u00e4r normalt gjorda f\u00f6r spolar med en diameter p\u00e5 ca 10mm, s\u00e5 tillkommer \u00e4ven induktans i ledaren. Dvs f\u00f6rutom den spolinduktans du har, s\u00e5 kommer varje ledare (antenntr\u00e5d) att bist\u00e5 med lite extra induktans och d\u00e4rigenom h\u00f6ja v\u00e4rdet lite ytterligare.<\/p>\n

Formeln f\u00f6r induktansen i en rak tr\u00e5d \u00e4r f\u00f6ljande:<\/p>\n

4……………L = 0.002 \u00b7 l \u00b7( ln (4 x l \/ d)-x)<\/p>\n

med l\u00e4ngden (l) och diametern (d) i cm f\u00e5r vi L i mikrohenry.<\/p>\n

x \u00e4r 1 vid h\u00f6g frekvens och 0.75 vid l\u00e5g frekvens. Vid mellanv\u00e5g torde den ligga runt 0.85. Ber\u00e4knar vi nu en tr\u00e5d i den beskrivna loopen s\u00e5 ser vi att den bidrager med ca 2 mikrohenry. En loop best\u00e5r av 28 stycken s\u00e5dana sidor. D\u00e4rf\u00f6r kan vi inte f\u00e5 fram n\u00e5got exakt v\u00e4rde p\u00e5 loopen utan kanske ett v\u00e4rde som ligger n\u00e5got i underkant. Ber\u00e4knar du s\u00e5ledes din loop enligt ovan f\u00f6rekommande formler och f\u00e5r den till 136.3 mikrihenry, s\u00e5 \u00e4r nog ett v\u00e4rde runt 200 mikrohenry ett mer korrekt resultat.\"\"<\/a><\/p>\n

Sluttips<\/strong><\/p>\n

F\u00f6r att \u00f6ka skarpheten p\u00e5 antennen s\u00e5 finns den m\u00f6jligheten ocks\u00e5.<\/p>\n

Man s.a.s \u00f6kar Q-v\u00e4rdet p\u00e5 loopen. Detta g\u00f6rs med hj\u00e4lp av en potentiometer (vridmotst\u00e5nd) som kopplas in parallellt \u00f6ver looplindningen. Dvs de tv\u00e5 t\u00e5tar som du har kopplat till kondensatorn. Vridkondensatorn skall sitta kvar.<\/p>\n

Att t\u00e4nka p\u00e5 \u00e4r att vridmotst\u00e5ndet m\u00e5ste ha en position med noll ohm. Ifall du vill ta bort funktionen. Det \u00e4r speciellt i ytter\u00e4ndarna av bandbredden som du m\u00e4rker av funktionen.<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller DMA f\u00f6rst\u00e4rkare och raka f\u00f6rst\u00e4rkare s\u00e5 finns det en uppsj\u00f6 att v\u00e4lja ur. Den som saluf\u00f6rs genom DX-K\u00f6p anv\u00e4nder jag sj\u00e4lv, och jag vet att det finns flera andra i DX-sverige som anv\u00e4nder den. Den t\u00e4cker fr\u00e5n LF till ca 10 MHz. Naturligtvis finns det andra som ligger i samma klass och jag kommer i slutet att visa ett kopplingsschema p\u00e5 en DMA och en p\u00e5 en rak f\u00f6rst\u00e4rkare.<\/p>\n

Kan man koppla ihop en portabel transistorradio och en loop?<\/p>\n

Naturligtvis kan man det, \u00e4ven om ing\u00e5ng f\u00f6r utomst\u00e5ende antenner saknas. Enklast \u00e4r att st\u00e4lla radion i mitten av loopen eller vid sidan om s\u00e5 att loopens tr\u00e5dar g\u00e5r parallellt med ferrit-antennens vindning. Finner du detta f\u00f6r enkelt s\u00e5 kan du dra tv\u00e5 varv med tr\u00e5d runt radion, parallellt med ferritens vindning, och kopplar in induktansvarvet p\u00e5 dessa varv. Du kan ocks\u00e5 \u00f6ppna radion och linda tv\u00e5 varv p\u00e5 ferritantennen. D\u00e5 f\u00e5r du f\u00f6rst isolera ferrit-antennen med ex. tejp.<\/p>\n

Sen leder du ut t\u00e5tarna genom tv\u00e5 h\u00e5l p\u00e5 baksidan.<\/p>\n

Detta var lite sm\u00e5tt och gott om v\u00e5ran k\u00e4ra loopantenn. Naturligtvis finns det inget som g\u00e5r upp mot en riktig antenn (l\u00e5ngwire eller b\u00e4ver) n\u00e4r det g\u00e4ller mellanv\u00e5g, men man f\u00e5r g\u00f6ra det b\u00e4sta av situationen n\u00e4r utrymmena \u00e4r begr\u00e4nsade. En estetiskt tilltalande antenn kan s\u00e4kert uppfylla andra funktioner hos omgivningen \u00e4n bara signalf\u00e5ngning.<\/p>\n

Lycka till med din loop, och n\u00e4r du l\u00e4st \u00e4nda hit \u00e4r jag s\u00e4ker p\u00e5 att du ser denna klumpiga tingest med helt andra \u00f6gon.<\/p>\n

Bygg en boxloop<\/strong><\/p>\n

Du beh\u00f6ver tv\u00e5 stycken br\u00e4dbitar som \u00e4r ca 1414 x 80 x 20 mm<\/p>\n

(l x b x h). Sen g\u00e4ller det att du s\u00e5gar riktigt s\u00e5 att de tv\u00e5 bitarna passar in i varandra p\u00e5 mitten. Enklast g\u00f6r du detta genom att s\u00e5ga in 40 mm p\u00e5 mitten av varje tr\u00e4bit. Sp\u00e5rbredden skall vara 20 mm. D\u00e4refter stryker du lim p\u00e5 insidan av s\u00e5gsp\u00e5ret och trycker ihop bitarna. Du skall nu ha ett kryss.<\/p>\n

Innan du g\u00f6r detta s\u00e5gar du f\u00f6rst ut sp\u00e5ren f\u00f6r koppartr\u00e5den. L\u00e4gg b\u00e5da tr\u00e4bitarna ovanp\u00e5 varandra, och f\u00e4st med tving el dyl. S\u00e5 f\u00e5r du j\u00e4mna sp\u00e5r. Det skall vara 10-12 mm mellan sp\u00e5ren. S\u00e5ga in ca 2-3 mm. Tag sen en tjockare tr\u00e4bit och g\u00f6r en triangelformad passbit som passar under loopen i kryssvinkeln. I denna triangelbit borrar du ett h\u00e5l som en l\u00e4mplig rundstav passar i.<\/p>\n

L\u00e4mplig diameter \u00e4r 20-25 mm. L\u00e4ngden \u00e4r inte kritisk, t\u00e4nk bara p\u00e5 att blir den f\u00f6r l\u00e5ng blir det l\u00e4tt vingligt. Minsta l\u00e4ngd \u00e4r dock 600 mm.<\/p>\n

Plattan under tillverkar du p\u00e5 n\u00e5got trevligt s\u00e4tt. T\u00e4nk p\u00e5 att den antingen skall vara tung eller ha en stor yta f\u00f6r att loopen skall st\u00e5 stadigt. N\u00e4r du skall placera elektronik och andra ting s\u00e5 kan du antingen ha dem p\u00e5 ovansidan av plattan eller s\u00e5 g\u00f6r du plattan tillr\u00e4ckligt h\u00f6g s\u00e5 att du kan bygga in dina f\u00f6rst\u00e4rkare.<\/p>\n

P\u00e5 rundstaven skruvar du fast en liten tr\u00e4platta, ca 100 x 30 mm, som du g\u00f6r fyra h\u00e5l i, tv\u00e5 i varje \u00e4nda. I dom \u00f6versta f\u00e4ster du start- och slut\u00e4ndan av huvudlindningen p\u00e5 loopen. I dom understa f\u00e4ster du induktansvarvet lite l\u00e4tt innan du l\u00e5ter tr\u00e5darna g\u00e5 vidare till kondensatorn.<\/p>\n

S\u00e4tter du ett r\u00f6r inuti bottenplattan s\u00e5 kan du l\u00e4tt rotera din loop. Tyv\u00e4rr saknar denna loop m\u00f6jligheten att lutas i sidled. Detta kan l\u00f6sas genom g\u00e5ngj\u00e4rn mellan bottenplattan och en annan platta under bottenplattan. sen beh\u00f6ver du bara en distansbit som du efter tester graderar in i grader. Men du har s\u00e4kert en enklare (b\u00e4ttre) l\u00f6sning.<\/p>\n

F\u00f6rdelen med den loop jag har beskrivit \u00e4r att den inneh\u00e5ller minimalt med metall. Den vanligen f\u00f6rekommande ritningen p\u00e5 en loop best\u00e5r av fyra stycken triangelbitar i plast som du skruvar fast p\u00e5 de krysslagda listbitarna. F\u00f6rdelen med denna loop \u00e4r att den \u00e4r l\u00e4tt, men den \u00e4r ocks\u00e5 \u00f6mt\u00e5ligare.<\/p>\n

Litteraturreferenser:<\/strong><\/p>\n