{"id":7427,"date":"2018-10-08T22:00:07","date_gmt":"2018-10-08T20:00:07","guid":{"rendered":"http:\/\/www.sdxf.se\/WP\/?page_id=7427"},"modified":"2018-10-09T14:06:55","modified_gmt":"2018-10-09T12:06:55","slug":"frekvens-och-vaglangd","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.sdxf.se\/WP\/?page_id=7427","title":{"rendered":"Frekvens och v\u00e5gl\u00e4ngd"},"content":{"rendered":"

Det \u00e4r sv\u00e5rt att beskriva radio p\u00e5 l\u00e5ng-, mellan och kortv\u00e5g om man inte k\u00e4nner till begreppen frekvens och v\u00e5gl\u00e4ngd. V\u00e4ldigt f\u00f6renklat kan man s\u00e4ga att frekvens \u00e4r den plats d\u00e4r du hittar en viss radiostation\u00a0 p\u00e5 frekvensskalan. F\u00f6r att att kunna st\u00e4lla in en station beh\u00f6ver man ange en frekvens.<\/p>\n

H\u00e4r en kort introduktion till de h\u00e4r tv\u00e5 grundbegreppen.\u00a0Radiov\u00e5gorna \u00e4r elektromagnetiska v\u00e5gr\u00f6relser som f\u00f6rflyttar sig genom rymden likt v\u00e5gr\u00f6relser p\u00e5 en vattenyta. Det \u00e4r tack vare dessa radiov\u00e5gor som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r oss att h\u00f6ra s\u00e4ndningar fr\u00e5n radiostationer b\u00e5de fr\u00e5n n\u00e4r och fj\u00e4rran, ja fr\u00e5n hela v\u00e4rlden.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Om vi tittar p\u00e5 ovanst\u00e5ende bild kan vi se hur v\u00e5gl\u00e4ngden tecknas som avst\u00e5ndet mellan tv\u00e5 n\u00e4rbel\u00e4gna v\u00e5gtoppar. V\u00e5gl\u00e4ngden m\u00e4ts i meter. Med frekvens avses det antal sv\u00e4ngningar som v\u00e5gr\u00f6relsen g\u00f6r per sekund. En sv\u00e4ngning per sekund betecknas 1 Hertz, f\u00f6rkortat Hz.<\/p>\n

HERTZ. Varf\u00f6r Hertz? Jo denna ben\u00e4mning anv\u00e4nds f\u00f6r att hedra den tyska fysikern Heinrich Rudolf Hertz, som f\u00f6r drygt 100 \u00e5r sedan lyckades skapa elektromagnetiska v\u00e5gor och s\u00e4nda dem p\u00e5 ett avst\u00e5nd av n\u00e5gra f\u00e5 meter tr\u00e5dl\u00f6st genom luften. Radiov\u00e5gorna r\u00f6r sig med en hastighet av ca 300000 km\/s i rymden, d\u00e4r det \u00e4r praktiskt taget vakuum.<\/p>\n

Hur man r\u00e4knar<\/h3>\n

Vi anv\u00e4nder oss av f\u00f6ljande formel:<\/p>\n

V\u00e5gr\u00f6relsens hastighet i m\/s \/ v\u00e5gr\u00f6relsens v\u00e5gl\u00e4ngd = frekvensen i Hertz.<\/p>\n

F\u00f6r radios\u00e4ndningar anv\u00e4nds huvudsakligen frekvensomr\u00e5dena 10000 – 500000000 Hz. Av praktiska sk\u00e4l anv\u00e4nder man s.k. multipelenheter. En kilohertz (kHz) st\u00e5r f\u00f6r 1000 Hz och en Megahertz (MHz) f\u00f6r l000000 Hz d.v.s. 1000 kHz. 300000 \/ v\u00e5gl\u00e4ngd i meter ger oss frekvens i kHz och 300000 \/ frekvens i kHz blir v\u00e5gl\u00e4ngd i meter.<\/p>\n

Exempel: 6070 kHz \u00e4r samma sak som 6,070 MHz<\/p>\n

F\u00f6rr angavs ofta v\u00e5gl\u00e4ngderna p\u00e5 mottagarens skalor, numera har vanligtvis de moderna digital frekvensangivelse. H\u00e4r n\u00e5gra exempel: Vilken frekvens motsvarar 25,54 meter? 300000 \/ 25,54 = 11734 kHz.\u00a0 Vilken v\u00e5gl\u00e4ngd motsvarar 2310 kHz? 300000 \/ 2310 = 129,9 meter.<\/p>\n

Av praktiska sk\u00e4l talar vi vanligtvis om frekvenserna i v\u00e5gl\u00e4ngdsomr\u00e5den. Vi talar d\u00e4rf\u00f6r ofta om 49-metersbandet, 25-metersbandet osv.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det \u00e4r sv\u00e5rt att beskriva radio p\u00e5 l\u00e5ng-, mellan och kortv\u00e5g om man inte k\u00e4nner till begreppen frekvens och v\u00e5gl\u00e4ngd. V\u00e4ldigt f\u00f6renklat kan man s\u00e4ga att frekvens \u00e4r den plats d\u00e4r du hittar en viss radiostation\u00a0 p\u00e5 frekvensskalan. F\u00f6r att …<\/span> L\u00e4s mer →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":7368,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-7427","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.sdxf.se\/WP\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7427","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.sdxf.se\/WP\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.sdxf.se\/WP\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sdxf.se\/WP\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sdxf.se\/WP\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=7427"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.sdxf.se\/WP\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7427\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7468,"href":"https:\/\/www.sdxf.se\/WP\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7427\/revisions\/7468"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sdxf.se\/WP\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7368"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.sdxf.se\/WP\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=7427"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}